- Project Runeberg -  Statens järnvägar 1906-1931. Minnesskrift i anledning av de svenska statsbanornas 75-åriga tillvaro / Band 2 - Del 3. Bana och byggnader; Del 4. Maskintjänsten; Del 5. Förrådsväsendet; Del 6. Huvudverkstäderna; Del 7. Elektrifiering och elektrisk drift /
57

(1931) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IV. Svartälvs järnväg - V. Mora—Vänerns järnväg

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

med samma namn. Maximistigningen är 12,5 ‰ och minimiradien 240 m.
Rälerna i huvudspåret hava en vikt av 17,2 kg per m. Större broar
hava utförts för järnvägens ledande över Svartälven vid Älvestorp, 3
spann å 12,0, 20,0 respektive 12,0 samt över Grythytteån invid
Grythyttehed, 3 spann å 10,0 m. Å järnvägen äro belägna 3 stationer samt
3 håll- och lastplatser.

Några kompletteringsarbeten å banan hava icke kommit till utförande,
men har under åren 1914 och 1915, på grund av uppdämning av sjön
Torrvarpen för utvinnande av ökad elektrisk energi vid Älvestorps
kraftstation, hela Älvestorps station jämte linjen på ömse sidor därom
inklusive bron över Svartälven höjts omkring 2 m på en sammanlagd sträcka
av 1 770 m. Kostnaderna härför, cirka 131000 kr., hava bestritts av
Guldsmedshytte aktiebolag.

V. MORA-VÄNERNS JÄRNVÄG



Järnvägens äldsta del eller linjen Persberg—Kristinehamn, med
bilinjen Nyhyttan—Finnshyttan, utgjorde från början en egen järnväg,
benämnd Östra Värmlands järnväg, vilken till huvudsaklig del trätt i stället
för en äldre, rätt omfattande kommunikationsled, sammansatt av
kortare järnvägsstycken, sjöleder och kanaler. Koncessionen för Östra
Värmlands järnväg meddelades den 9 maj 1873.

För utförande av järnväg mellan Mora och Östra Värmlands järnvägs
norra ändpunkt, Persberg, jämte bibana till Malung bildades Mora—
Vänerns järnvägsaktiebolag, vilket den 22 april 1887 erhöll koncession
på nämnda bandelar.

Anläggningen av järnvägen Malung—Limedsforsen koncessionerades
den 2 september 1898 och överläts koncessionen å Mora—Vänerns
järnvägsaktiebolag den 30 november 1899.

Redan innan Mora—Vänerns järnväg färdigställts, hade avtal år 1888
träffats med Östra Värmlands järnväg om att denna järnväg skulle
övertagas av Mora—Vänerns järnvägsaktiebolag. Detta övertagande ägde
rum den 1 januari 1897. Köpeskillingen utgjorde 4 500 000 kr.

Av Mora—Vänerns järnvägsaktiebolags olika bandelar öppnades för
allmän trafik linjen Kristinehamn—Storfors den 3 juni 1873, Storfors—
Gammalkroppa den 11 december 1875, återstående delar av Östra
Värmlands järnväg den 1 december 1876, linjen Persberg—Oforsen den 1
november 1889, Oforsen—Vansbro den 1 november 1890, Vansbro—Mora
den 1 november 1891, Brintbodarne—Malung den 15 september 1892
samt Malung—Limedsforsen den 28 november 1903. Den bokförda
kostnaden för ifrågavarande järnvägskomplex med rullande materiel utgjorde
år 1915 cirka 12 1/4 miljon kr.

På förslag av Kungl. Maj:t beslöt 1916 års riksdag att för svenska
statens räkning förvärva ovannämnda Mora—Vänerns järnvägsaktiebolag
tillhöriga bandelar.[1] Kostnaderna för järnvägens förvärvande uppgingo

[1] Angående orsaken härtill se under »Nya statsbaneanläggningar», band I.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 22:37:04 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/sj1931/2/0063.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free