- Project Runeberg -  Statens järnvägar 1906-1931. Minnesskrift i anledning av de svenska statsbanornas 75-åriga tillvaro / Band 2 - Del 3. Bana och byggnader; Del 4. Maskintjänsten; Del 5. Förrådsväsendet; Del 6. Huvudverkstäderna; Del 7. Elektrifiering och elektrisk drift /
107

(1931) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. Västra stambanans nya ingångslinje till Stockholm över Årsta holmar

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


Den framtida gatubron skall enligt förslaget byggas ovanpå
järnvägsbron med gatuplanets högsta punkt liggande ej mindre än 38 m över
vattnet och med farbanan på en bärande konstruktion av järn, i sin
tur upplagd på kontreforer, uppmurade omedelbart intill sidorna på
järnvägsbrons pelare från pelargrunderna, vilka blivit för detta ändamål
förstärkta redan vid järnvägsbrons anläggning.

Ur grundläggningssynpunkt erbjöd brobyggnaden betydande
svårigheter på grund av de ogynnsamma bottenförhållandena. Vattendjupet
varierade mellan 4 och 10 m och sjöbotten bestod i regel av slam och
lös lera ovanpå de avlagringar av pinnmo eller grusblandad lera, ofta
bemängda med stor sten, som täckte berggrunden. Denna var på sina
ställen sprickfylld och dess övre yta synnerligen ojämn.
Grundläggningsdjupet för de i vatten byggda bropelarna varierade sålunda mellan 1,0
och 21,0 m. Samtliga betongfundament, med undantag av ett, nedfördes
till fasta berget. De fem på det största djupet byggda fundamenten
utfördes medelst pneumatisk grundläggning, medan de övriga sex i vatten
stående fundamenten grundlädes inom fångdamm eller spånt dels i öppet
schakt, dels medelst undervattensgjutning.

Då pneumatisk grundläggning ytterst sällan förekommit i vårt land,
må här nämnas följande om användningen vid Ärstabron av detta
grundläggningssätt, schematiskt visat å bild 80. En av armerad betong byggd,
nedtill öppen men upptill sluten låda, s. k. caisson, upphängdes medelst
skruvspindlar under en järnkonstruktion, uppbyggd på två pråmar, och
bogserades ut till arbetsplatsen, där caissonen så småningom sänktes på
den plats, fundamentet skulle intaga. Genom rörledningar tillfördes
caissonen komprimerad luft med så stort tryck, att vattnet icke kunde
underifrån intränga i caissonen, som alltså användes såsom
arbetskammare. Bottnen inne i denna arbetskammare schaktades eller sprängdes
därefter bort och schaktningsmassorna hissades upp till fria luften. På
så sätt sänktes caissonen successivt ned till fasta berget, allt under det att
pelaren pågöts ovanpå densamma.

När fast grund uppnåtts, utfylldes
även caissonens arbetskammare
med betong. Förbindelsen mellan
arbetskammaren och den yttre
luften ovan vattenytan
förmedlades såväl för personer som för
transport av i arbetskammaren
utschaktad massa o. d. genom
vertikala plåtcylindrar, uppåt
avslutade medelst luftslussar.

illustration placeholder
79. Årstabron, valvgjutning.


För de nio största pelarna
bedrevos till en början
grundläggningsarbetena på entreprenad,
men då arbetena på grund av
stridigheter med arbetarna och av

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 19:47:52 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/sj1931/2/0113.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free