Statens järnvägar 1906-1931. Minnesskrift i anledning av de svenska statsbanornas 75-åriga tillvaro / Band 2 - Del 3. Bana och byggnader; Del 4. Maskintjänsten; Del 5. Förrådsväsendet; Del 6. Huvudverkstäderna; Del 7. Elektrifiering och elektrisk drift / 167 (1931) Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fasta broar

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

varförutom det s. k. langersystemet tillämpats i ett enstaka fall, nämligen
vid direkt förstärkning år 1919 av bron över Ume älv vid Vännäs,
varför redogöres närmare här nedan under »Broförstärkningar».
Balkspann av helvalsade I-balkar hava sedan långt tillbaka så gott som
undantagslöst utförts med fyra balkar per spår, under det att övriga
brotyper vanligen givits vid enkelspår två och vid dubbelspår två eller tre
huvudreglar.

131. Bro över Nissan vid Halmstad. Statsbanornas största plåtbalksspann.

Användningsområdet för helvalsade I-balkar såsom huvudreglar var
länge begränsat till spännvidder av högst 6 m. Med införandet inom
brobyggnadsväsendet av de bärkraftigare bredflänsiga I-balkarna erhölls
möjlighet att utsträcka området till broar med 14 m spännvidd, och vid
statsbanorna har man i stor omfattning utnyttjat detta för såväl ny- som
ombyggnader. Broar av helvalsade balkar erbjuda nämligen avsevärda
fördelar framför plåtbroar, såsom lägre anskaffningskostnad och billigare
underhåll samt mindre konstruktionshöjd. Den största spännvidd, som
hittills förekommit vid dylika balkspann, är 12,6 m, nämligen för de vid
utbyte år 1925 respektive 1930 nyinlagda överbyggnaderna till broarna
över Myskjeån å linjen Kilafors—Stugsund och över Lillån å linjen
Östersund—Storlien.[1]

Uti 1906 års minnesskrift omtalas, att nitade plåtbalkar vid denna tid
ej brukade utföras för så stora spännvidder, som tidigare varit vanligt,
utan hade man då i stället övergått till fackverkskonstruktioner för spann
större än cirka 18 m. Med hänsyn till den bekvämare monteringen

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>