- Project Runeberg -  Statens järnvägar 1906-1931. Minnesskrift i anledning av de svenska statsbanornas 75-åriga tillvaro / Band 2 - Del 3. Bana och byggnader; Del 4. Maskintjänsten; Del 5. Förrådsväsendet; Del 6. Huvudverkstäderna; Del 7. Elektrifiering och elektrisk drift /
177

(1931) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Rörliga broar

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

klaffens korta bakarmar. Enligt samma system är den dubbelspåriga
klaffbron över Göta kanal vid Norsholm utförd. Denna bro, byggd år 1922,
har en fri seglationsöppning om cirka 10 m.

Den dubbelspåriga klaffbro, som ingår i den år 1921 färdiga
broanläggningen över Södertälje kanal å linjen Rönninge—Ström, bild 139,
är utförd enligt ett från de båda
övrigas något skiljaktigt system.

Motvikten är nämligen här fast
förbunden med broöverbyggnaden
och förlagd under farbanan,
vilket i detta fall på grund av
det tillgängliga goda utrymmet
låtit sig göra utan särskild
olägenhet eller kostnad. Med
hänsyn till vikten av att såväl
järnvägs- som kanaltrafiken i
möjligaste mån skyddas mot tvungna
avbrott genom något missöde i
fråga om manövreringen av
klaffspannet, har, förutom den vid
elektrifierade rörliga broar
vanliga nöddriften med handkraft,
här även anordnats
bensinmotordrift som reserv. Den segelfria
höjden över högvattenytan är
26 m vid stängd klaff, och den segelfria bredden vid öppen klaff
utgör 22 m.

Lyftbroar




illustration placeholder
140. Årstabron. Lyftspannet i upplyftat läge.


Uti den här ovan omtalade Årstabron ingår jämväl ett lyftspann med
en lyfthöj d av 10,6 m, den hittills enda lyftbro, som blivit utförd här
i landet, bild 140. Medan det stora bågspannet över huvudfarleden, som
förut nämnts, medgiver passage av fartyg med en resning upp till 26 m,
är det möjligt att på en seglationsbredd av 24 m under det vid norra
farleden förlagda lyftspannet, då detta befinner sig i upplyftat läge,
framsläppa fartyg med upp till 32 m resning. På grund av att man
kunde åtnöjas med sagda största segelfria höjd 32 m, ställde sig här en
lyftbro ekonomiskt fördelaktigare än såväl sväng- som klaffbro. De
båda sistnämnda slagen av rörliga broar skulle dessutom i detta fall
varit olägliga med hänsyn till den omständigheten, att det är avsett
framdeles bygga en gatubro ovanpå järnvägsbron, vilken redan från
början anpassats härför. Lyftspannets manövrering sker medelst ett
elektriskt maskineri med två motorer. Vardera motorn är så
dimensionerad, att den, om så erfordras, ensam kan lämna tillräcklig drivkraft.
Dessutom är såsom reserv möjlighet beredd att ombesörja
manövreringen även med handkraft.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 19:47:52 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/sj1931/2/0183.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free