Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Brouppsättning
- Bangårdstunnlar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
järnöverbyggnad, så förfarits, att tvenne fasta ställningar anordnats, nämligen en på
vardera sidan om gamla bron. På den ena av dessa ställningar, vilken
utförts som en vanlig uppsättningsställning, har då monteringen av den
nya överbyggnaden kunnat försiggå utan något som helst hinder för
tågtrafiken. Härefter har under en lämplig tågpaus, således i allmänhet med
mycket liten tidsåtgång, genom sidoförskjutningar den gamla
överbyggnaden överflyttats till den dittills obegagnade, enklare ställningen på
andra sidan och, antingen samtidigt därmed eller omedelbart därefter,
den nya överbyggnaden inlagts på den gamlas plats. För möjliggörande
av denna sidoförskjutning hava mellan de båda huvudställningarna vid
spannändarna anordnats smärre ställningar i form av pålok, som
upptill försetts med släpplan.
BANGÅRDSTUNNLAR
Det alltmer framträdande behovet att vid stationer med livlig
persontrafik vidtaga sådana anordningar, att de resande på sin väg till eller från
tågen undgå att korsa spåren i plan, har under nu omhandlade
25-årsperiod föranlett anläggande vid statens järnvägar av ett nytt slags
järnvägsbroar, nämligen s. k. plattformstunnlar. Sedermera kommo av
liknande skäl tunnelanläggningar under spåren till stånd även såsom
förbindelseleder mellan samhällens på ömse sidor om bangård belägna
delar, s. k. genomgångstunnlar. Visserligen fanns redan tidigare exempel
på gångpassager under bangård, såsom vid Töreboda, byggd år 1858,
men sådana anläggningar hade karaktär av gångport, icke av sluten
tunnel, och avses ej i förevarande sammanhang. Plattforms- och
genomgångstunnlar benämnas gemensamt bangårdstunnlar.
 |
| 154. Plattformstunnel i Nyköping C. |
Bangårdstunnlarna hava i allmänhet en invändig fri höjd av 2,4 m.
Vidkommande den fria bredden är denna beroende på resande- respektive
gångtrafikens intensitet och varierar mellan 2,0 och 4,0 m.
Tunnelkonstruktionerna äro i det väsentliga utförda av betong eller armerad betong
med rektangulär tvärsektion. Med hänsyn till nödvändigheten att hindra
grundvattens inträngande har med några få undantag anordnats en
genomgående bottenplatta, hopgjuten med sidomurarna. Särskild isolering
mot vatten har dessutom ej sällan
måst anbringas såväl vid
bottenplattan som mer eller mindre
uppdragen efter sidomurarna.
Takplattan, den egentliga
broöverbyggnaden, utfördes vid de tidigare
anläggningarna i allmänhet av
armerad betong och blev då antingen
fritt upplagd å sidomurarna eller
ock hopgjuten med desamma, men
sedermera övergick man till takplattor av bredflänsiga, helvalsade
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Mon Dec 11 19:47:52 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/sj1931/2/0195.html
