Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tågbelastningens ökning och därav föranledda broförstärkningar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
tyngd och av tåghastigheten, kunde detta helt naturligt ej heller lämnas
obeaktat för de redan byggda linjerna. Även beträffande dessa äldre
banor uppställdes därför som mål att så småningom bringa dem till
samma bärförmåga som nya banor av motsvarande betydelse. Sålunda
måste undan för undan förstärkning i större eller mindre omfattning
vidtagas för flertalet äldre broar och detta jämväl å införlivade enskilda
banor.
Förstärkningarna hava ej så mycket berört det relativa fåtalet broar
av stenmaterial eller bromurverken över huvud taget, enär ju dylika,
förutsatt att de varit väl utförda, äro tämligen okänsliga för måttlig
ökning av tågbelastningen. Att dock förstärkningar, även fullständig
ombyggnad, av äldre bromurverk om än huvudsakligen till följd av brister
hos grundläggningen förekommit redan tidigt framgår av 1906 års
minnesskrift, och ökat behov härav har sedermera framträtt såväl i
avseende på själva murverken som grunderna. Sålunda har i flera fall
ombyggnad eller, där så varit möjligt, direkt förstärkning måst vidtagas för
sådana granitmurverk, som enligt tidigare vanligt förfarande uppförts
utan murbruk eller med föga hållbart sådant.
I några fall har förstärkning måst vidtagas för tämligen nya
betongkonstruktioner, vilka varit mindre gott utförda, så att exempelvis
betongen blivit porös eller betänkliga sprickbildningar och
avspjälkningar uppstått.
I främsta rummet är det de äldre järnöverbyggnaderna, som krävt
förstärkning, vilken, särskilt efter år 1900, i övervägande grad måst ske
genom helt utbyte mot ny överbyggnad. Beträffande flertalet av de äldre
broarna visade det sig nämligen ej tillfredsställande med direkt
förstärkning genom ändringar och anbringande av tilläggsmaterial. Bland skälen
härtill må anföras att de nya tågbelastningarna, till och med vid
beaktande endast av närmast föreliggande trafikbehov, oftast voro väsentligt
större än de som förutsatts vid broarnas uppförande, att i många fall
betänkliga konstruktiva svagheter förefunnos, och att det gamla
järnmaterialet ej sällan var av mindre god beskaffenhet. Härtill kommer att
anbringande av förstärkningsmaterial betingar relativt hög kostnad per
ton, varigenom mången gång dylik förstärkning skulle blivit minst lika
dyrbar som en helt ny överbyggnad, vilken sistnämnda ändock på grund
av sin längre varaktighet har större värde än den förstärkta gamla
överbyggnaden. Vid valet mellan direkt förstärkning och helt broutbyte har
dessutom måst beaktas, att en äldre järnöverbyggnad, som förstärkts
genom anbringande av tilläggsmaterial, sällan är lämpad att vid behov
ytterligare direkt förstärkas, och detta särskilt om det gamla järnet är
dåligt.
Frånsett sådana förstärkningar, som tid efter annan måst vidtagas till
följd av att enstaka broar befunno sig i dåligt skick och som närmast äro
att hänföra till underhåll, vidtog den systematiska förstärkningen i
början av 1890-talet, då bärförmåga svarande mot 14 tons systemet av år
1891 ställdes som mål. Från och med år 1900 förutsattes i regel att sagda
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>