- Project Runeberg -  Statens järnvägar 1906-1931. Minnesskrift i anledning av de svenska statsbanornas 75-åriga tillvaro / Band 2 - Del 3. Bana och byggnader; Del 4. Maskintjänsten; Del 5. Förrådsväsendet; Del 6. Huvudverkstäderna; Del 7. Elektrifiering och elektrisk drift /
204

(1931) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tågbelastningens ökning och därav föranledda broförstärkningar - Tekniska bestämmelser

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

kroppen därmed utfyllas, varigenom densamma skall bliva massiv och i
möjligaste mån verka som en monolit.

Anbringande av sprutbetong sker med hjälp av komprimerad luft och
avser att förse hela eller vissa delar av betongkonstruktioner, stundom
även stenmurverk, med ett utvändigt, efter behov lämpligt tjockt lager av
cementbruk, som tränger in i och utfyller där förefintliga ytsprickor och
ojämnheter samt kommer i god samverkan med konstruktionen, sålunda
förstärkande eller skyddande densamma. Där så befinnes påkallat, kan
järnarmering inläggas i dylik sprutbetong.

Förenämnda förstärkning av gatuviadukten i Malmö, som pågick åren
1925—1926 och huvudsakligen omfattade åtgärder med sprutbetong
men även delvis cementinjektering, utfördes av entreprenör, vilket
även blev fallet med cementinjekteringarna åren 1927—1928 för
underbyggnaden till bron över Nissan vid Halmstad. Eljest hava samtliga
förekommande dylika arbeten ombesörjts i egen regi. Första gången detta
skedde var år 1926 och gällde de av stenmurverk på pålar i pålkista med
ovanliggande rustbädd uppförda pelarna till järnvägsbroarna över Göta
kanal
och över Motala ström vid Motala. Genom cementinjektering
utfylldes här med gott resultat förefintliga tomrum i pålkistorna samt
håligheter i murverken, bild 164. Omedelbart efter sistnämnda arbeten vidtogs
förstärkning enligt injekteringsmetoden av landfästena till den närbelägna
vågporten vid Motala.[1]

Mycket omfattande injekterings- och sprutningsarbeten, delvis med
anbringande av särskild järnarmering, förekommo vid förstärkning och
reparation åren 1927—1928 av, den år 1919 färdigställda betongbron över
Öre älv invid Nyåker, där bristfälligheter hade visat sig bland annat i
90,7 m valvet, i farbanekonstruktionen över detsamma samt i östra
landfästet.[2]

TEKNISKA BESTÄMMELSER



Den fortgående utvecklingen på brobyggnadsområdet, bland annat i
fråga om belastningsantaganden, material, konstruktiv utbildning,
utförande samt beräkningsförfarande, har tid efter annan föranlett ändrade
eller nya tekniska bestämmelser för hithörande konstruktioner.

För den successiva ökningen av antagen tågbelastning vid alla slag av
järnvägsbroar har redogjorts i det föregående, i samband varmed

[1] Redogörelse för de tre sistnämnda injekteringsarbetena finnes i »Banavdelningens
berättelse» år 1926.
[2] För att närmare utröna effektiviteten av här omskrivna förstärkningsmetoder, i första
hand beträffande betongkonstruktioner men i tillämpliga delar även för stenmurverk, har
järnvägsstyrelsen jämsides med nämnda arbeten å Öreälvsbron utfört ett rätt stort antal
provningar med för ändamålet tillverkade balkar och pelare av betong i skilda
sammansättningar. Redogörelse för dessa provningar och därpå grundad utredning ävensom över
några vid statsbanorna företagna dylika förstärkningar, bland andra här ovan omnämnda
broar, återfinnes i »Statens järnvägars publikationer, utredningar m. m.» 1929:15. Av denna
redogörelse framgår, att de gjorda undersökningarna i allmänhet lämnat gynnsamma bevis
för metodernas användbarhet. Den i sagda publikation lämnade beskrivningen över
förstärkning år 1928 av granitvalvbron över bäck vid Finnerödja å linjen Falköping-R—Laxå
ger beträffande själva valvet exempel på liknande åtgärder som för ovan omtalade kulverten
invid Sparreholm men här utförda genom cementinjekterings- och sprutbetongförfarandena.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 19:47:52 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/sj1931/2/0210.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free