Statens järnvägar 1906-1931. Minnesskrift i anledning av de svenska statsbanornas 75-åriga tillvaro / Band 2 - Del 3. Bana och byggnader; Del 4. Maskintjänsten; Del 5. Förrådsväsendet; Del 6. Huvudverkstäderna; Del 7. Elektrifiering och elektrisk drift / 210 (1931) Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. Andra broar vid järnvägsanläggningar

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

169. Gatuviadukt över centralbangården i Malmö.

De skenfria vägkorsningarna utgöras av vägportar[1] under eller väg- och
gatubroar över järnvägslinjerna. Gångbroarna tjäna som
förbindelseleder antingen mellan de olika plattformarna på en bangård eller ock
mellan delar av ett samhälle, belägna på ömse sidor om
järnvägsanläggningen.

Under senaste 25-årsperioden har, såsom på annat ställe i denna
minnesskrift närmare utvecklas, trafiken icke blott på järnvägslinjerna utan
även på landsvägar och gator blivit livligare, i följd varav behovet av
skenfria korsningar avsevärt ökat. Åtskilliga väg- och gatubroar hava
därför kommit till utförande, varjämte ett icke obetydligt antal gångbroar
blivit uppförda över starkt trafikerade bangårdar. I allmänhet hava dessa
broar tillkommit genom samarbete mellan statens järnvägar och
vederbörande vägintressenter, vilka båda parter därvid bidragit till
kostnaderna för anläggningen.

Antalet väg- och gatubroar över statens järnvägar, gångbroar ej
inberäknade, utgjorde år 1931 cirka 270 stycken, varav cirka 120 uppförts
eller ombyggts under här ifrågavarande 25-årsperiod.

De äldsta vägbroarna hade relativt små belastningar att uppbära och
kunde till följd härav utbildas som mycket enkla och lätta
konstruktioner. Vanligen utfördes de som rälsbroar av samma typ, som ännu ofta
förekommer. Automobilismen har emellertid fört med sig avsevärt ökade
belastningar på landsvägsbroarna, varför rälsbrotypen visat sig mindre
lämplig och konstruktioner med större bärförmåga kommit till
användning.

En mycket vanlig anordning för vägbroar över statsbanelinjerna är
indelning i tre spann med landfästen av betong eller stenmurverk,
mellanstöd av järnbockar på betongplintar samt överbyggnad av helvalsade
järnbalkar med farbana av trä, bild 166. Farbanan har dock på senare tid
i några fall utförts av järnbetong, vilket medför lägre underhållskostnader.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>