Statens järnvägar 1906-1931. Minnesskrift i anledning av de svenska statsbanornas 75-åriga tillvaro / Band 2 - Del 3. Bana och byggnader; Del 4. Maskintjänsten; Del 5. Förrådsväsendet; Del 6. Huvudverkstäderna; Del 7. Elektrifiering och elektrisk drift / 231 (1931) Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Räler med tillbehör

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Tabell 3, utvisande antalet rälsbrott vid statens järnvägar 1915—1930.
År	Fotbrott	Alla rälsbrott	År	Fotbrott	Alla rälsbrott	År	Fotbrott	Alla rälsbrott
1915	41	234	1920	188	314	1925	29	219
1916	257	624	1921	139	559	1926	53	269
1917	460	1 095	1922	57	235	1927	56	268
1918	256	435	1923	55	207	1928	98	354
1919	308	531	1924	131	438	1929	81	526
						1930	39	187

härför och detta i högre grad ju hårdare och slitstarkare stålet är.
Beträffande i vad mån fabrikatet inverkar, har det visat sig, att den temperatur,
vid vilken rälerna blivit färdigvalsade, är av betydelse. Risken för
fotbrott växer med strängare klimat fortare än för totalbrott. Så t. ex.
komma under år 1920 vid I—III distrikten på 53 totalbrott endast 4
fotbrott, under det att vid V distriktet på 37 totalbrott komma 180 fotbrott.

Spårväxlar och korsningar. Växeltungorna tillverkades från början
av räler. Sedan år 1891 för huvudspåren införts spårväxlar med tungor,
tillverkade av särskilda ämnen av stål, s. k. växlar av ny modell, hava
dylika växlar kommit allt mera till användning, så att numera växlar
med tungor av räler, s. k. växlar av äldre modell, endast återfinnas i
bangårdarnas sidospår.

Enkla växlar av äldre modell finnas till 1873, 1874, 1878 och 1899 års
räler, men nytillverkning har under senare åren ägt rum endast av det
sistnämnda slaget med en tunglängd av 4,5 m.

Enkla växlar av ny modell tillverkas numera till 1878, 1899 och 1896
års rälsmodeller med en tunglängd av normalt 5,7 m, 5,7 m och 5,9 m
respektive. Växlarna utföras i huvudsak enligt den typ, som fastställdes
år 1891. Dock hava en del förstärkningar undan för undan måst
vidtagas, såsom ändring av klämplattornas form, ökning av bredden å
glidplattorna samt kraftigare fästning av desamma å bottenplåten genom
effektivare nitning samt svetsning, insättning av stödplattor och
stödvinklar vid stödrälernas yttre sida, högre muttrar och fjäderringar för
skruvbultar, varjämte man börjat tillämpa sådan uppläggning av
stödrälerna på plåten, att rälen vid växelspetsen kommer mera centralt på
denna, varigenom trycket blir jämnare fördelat på sliprarna. Växlarna
tillverkas dels med, dels utan hakväxellås.

I enkla växlar med 5,7 och 5,9 m tungor erhålles en radie av cirka
200 m (vinkel 1:9). Vid gång å den krökta tungan kan därför ej tillåtas
större hastighet än 40 km i timmen. För att möjliggöra gång med större
hastighet i det krökta spåret ha införts växlar med 600 och 1200 m
kurvradie i den krökta tungans farkant, och kan därvid tillåtas en
hastighet av upp till 90 km i timmen. Dylika växlar tillverkas till 1899 och 1896
års räler med tungämnen av samma sektion som för övriga växlar men
med en tunglängd av 10 m. Tre olika typer sådana växlar finnas: höger
och vänster med korsning 1:15 (radie = 600 m), symmetriska med
korsning 1:12 (radie = 600 m) samt symmetriska med korsning 1:15

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>