Statens järnvägar 1906-1931. Minnesskrift i anledning av de svenska statsbanornas 75-åriga tillvaro / Band 2 - Del 3. Bana och byggnader; Del 4. Maskintjänsten; Del 5. Förrådsväsendet; Del 6. Huvudverkstäderna; Del 7. Elektrifiering och elektrisk drift / 243 (1931) Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Slipersfaktoriet vid Piteå

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

har uppgått till i medeltal cirka 30 000 m per år, vilket så gott som
uteslutande levererats till statens järnvägar.

År	Sågningstid eff. ramtimmar	Timmerkonsumtion		Virkesutbyte				Bearbetat i hyvleriet kbm
				Sliprar			Plank och bräder kbm
		st.	kbm	st.	kbm	i % av totala utb.
1919	10 178	252 768	58 111	337 096	30 108	72,7	11 286	—
1920	11 584	316 380	69 905	315 880	28 177	56,5	21 698	—
1921	6 348	179 978	38 662	197 732	17 526	58,0	12 716	5 367
1922	6 673	165 609	35 098	116 041	10 304	41,7	14 387	2 580
1923	5 372	131 012	28 284	95 419	8 475	45,7	10 081	2 708
1924	6 798	143 600	28 045	29 371	2 600	13,9	16 152	3 231
1925	8 832	217 940	35 890	5 201	456	1,9	24 228	5 004
1926	8 184	183 297	30 680	1 626	133	0,6	21 089	4 771
1927	8 395	184 490	33 255	1 315	120	0,5	21 618	4 443
1928	8 737	182 229	33 709	771	82	0,4	22 739	5 498
1929	8 407	205 215	34 517	677	65	0,3	22 770	4 732
1930	6 391	167 908	28 316	67	6	0,03	18 622	5 961

Sågningen har med undantag för vissa tider under åren 1919, 1920 och
1922 bedrivits med 4 ramar och enkla skift under cirka 11 effektiva
månader av året. Med anledning av den alltmer avtagande
byggnadsverksamheten vid statens järnvägar har under senare åren behovet av virke
minskats. I anslutning härtill ägde den 1 november 1929 en inskränkning
av driften rum, så att endast 3 ramar därefter voro i arbete. En
ytterligare inskränkning av driften skedde fr. o. m. 1 juni 1931 till sågning
med endast 2 ramar.

Förutom ett 10-tal tjänstemän och förmän hava under normal drift med
enkla skift sysselsatts i medeltal cirka 110 man vid sågverket samt för
inköpta timmerposters avverkning vintertid cirka 100 man och 25 hästar.

Såsom av ovanstående framgår var det endast under en relativt kort
period, som några större kvantiteter sliprar tillverkades vid faktoriet.
Övergången till framställning av huvudsakligen plank och bräder berodde
som nämnts på att sliperstillgången i allmänna marknaden efter kriget
blev oväntat riklig, varför priserna sjönko. Sliperstillverkningen vid
faktoriet blev då oekonomisk, och därmed måste en av grundtankarna med
faktoriet, nämligen såsom ett redskap för fyllande av statens järnvägars
slipersbehov, tillfälligt frångås. Som försäkringsinstitut gent emot en
eventuellt framtida utveckling i annan riktning kunde faktoriet dock allt
fortfarande hava sitt värde.

I stället för den nedlagda tillverkningen av sliprar har emellertid
behovet vid de trafikerade järnvägslinjerna av sågat virke av furu och gran
kunnat till största delen tillgodoses från faktoriet med relativt gott
ekonomiskt resultat för detta. De priser, som därvid debiterats konsumenterna,
hava, inklusive kostnad för transport — som till övervägande del
verkställts med från övre Norrland återgående tomvagnar — i allmänhet icke
överskridit priserna i allmänna marknaden. Vid denna prissättning av
virket har man dock givetvis tagit skälig hänsyn till den goda kvalitén
av detta virke, särskilt i jämförelse med vad som kunnat erhållas från

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>