Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VÄGKORSNINGAR
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
vägföretag till utförande inom närmaste tiden. Styrelsen påpekade
jämväl, att även om samtliga föreslagna anläggningar skulle komma till stånd,
det ändå komme att återstå 959 st. korsningar i plan mellan statens
järnvägar och allmänna eller allmänneligen befarna vägar.
Skyddsanordningar vid plana vägkorsningar
För att skydda vägfarande vid passerande av korsningar i plan mellan
järnväg och väg uppsattes ursprungligen grindar eller bommar vid alla
dylika platser. Vid korsningar med allmänna vägar anordnades som
regel bevakning genom särskilda vägvakter. Övriga korsningar lämnades
obevakade, men uppsattes där särskilda varningstavlor.
Huru de av järnvägsstyrelsen utfärdade bestämmelserna om plana
vägkorsningars skyddande förändrades under årens lopp framgår av följande.
I 1877 års tjänstgöringsreglemente var föreskrivet, att vägövergång i
banans plan skulle vara försedd med grindar eller bommar, vilka kunde
avhålla vägfarande, då tåg passerar vägövergången. Däremot funnos inga
bestämmelser om vilka vägkorsningar, som borde vara bevakade, utan
endast föreskrifter om när bevakade respektive obevakade vägövergångar
skulle hållas öppna och stängda för vägfarande. Beträffande obevakade
vägövergångar var föreskrivet, att å vardera sidan om banan invid
grinden eller bommen en varningstavla skulle vara uppsatt, å vilken tydligt
kunde läsas på den från banan vända sidan: »Passera ej banan, då tåg
höres eller synes» samt på den motsatta sidan: »Stäng grinden» eller
»Stäng bommen».
Genom 1906 års signal- och säkerhetsordning infördes de första
bestämmelserna om bevakning av plana vägkorsningar. Där heter det nämligen
i § 26 mom. 1: »Vägövergång i banans plan, som utgöres av gata i stad
eller livligare trafikerad väg, skall vara bevakad. I fråga om vägövergång
av annat slag än nyss nämnda äger distriktsförvaltning, med hänsyn till
de lokala förhållandena, bestämma, huruvida övergången skall vara
bevakad eller icke; dock med iakttagande att landsväg endast i särskilda
undantagsfall bör lämnas obevakad», och i mom. 3: »Annan vägövergång,
där vakt är anställd, skall vara bevakad vid de tider, då tåg
passera. — — —»
Närmast med anledning av att s. k. automatiska ringverk började
komma till användning blev förstnämnda bestämmelse år 1916 ändrad
därhän, att däri avsedd vägövergång »skall vara bevakad eller enligt
distriktsförvaltnings beprövande på annat tillfredsställande sätt skyddad».
Genom 1922 års förnyade säkerhetsordning kompletterades dessa
bestämmelser med föreskrifter dels om anordnande av vägsignallyktor å
grindar och bommar, dels därom att bommar, som manövreras på
avstånd, skola vara kombinerade med ringklockor, och dels därom att vid
vägövergång i banans plan, där banan korsar allmän väg eller enskild
väg med livligare trafik, skall å vardera sidan av banan finnas uppsatt
en varningstavla med inskriften: »Varning för tåg». Härigenom blev den
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
