Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. Säkerhetsanläggningar för stationer
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
tågvägslås. Dessa utfördes så, att uppläsning måste ske, innan signalen kan
ställas till »kör», varigenom tågklareraren har i sin hand att kontrollera
användning av huvudsignalen.
Samma anordning för blockering av infartssignalen var icke
användbar vid ställverk, som var beläget i särskilt ställverkstorn eller på
betydligt avstånd från stationshuset. I dylika fall infördes
stationsblockering medelst elektriska blockfält. Signalerna frigivas då på elektrisk
väg från en å tågklarerarens expedition uppsatt stationsblockapparat.
Anläggningar med dylik blockering visade sig i ekonomiskt avseende
mindre lämpliga för smärre stationer, enär två man alltid behövdes för
tågexpedieringen. Försök gjordes att genom modifikationer i
anordningarna möjliggöra för tågklareraren att åtminstone i viss utsträckning
själv handhava ställverket. Detta ledde emellertid till positivt resultat
endast å platser med ringa lokal trafik, där tågklarerarens närvaro å
plattform eller i expeditionslokaler icke alltid är erforderlig under
tåguppehållen. Såsom i det föregående i annat sammanhang redan
omnämnts, vidtogs därför i ett stort antal fall den radikala åtgärden att
slopa befintligt ställverk med elektrisk stationsblockering och ersätta
detsamma med vevapparat.
Vid hävstångsställverk vid förbigångsstationer å dubbelspåriga banor
låg problemet annorlunda, och andra lösningar försöktes i
personalbesparingssyfte. Vid dessa stationer framgår övervägande flertalet tåg
å de genomgående huvudspåren, under det att å sidotågspåren endast
ett fåtal tåg, i regel endast lokalgodstågen, behöva intagas. Detta gör
att vid tågexpedieringen oftast endast signalerna behöva betjänas.
Personalbesparing kunde därför ernås genom att överflytta
signalmanövreringen till en särskild, för tågklareraren bekvämt åtkomlig vevapparat,
under det att befintligt hävstångsställverk av kostnadsskäl bibehölls för
växlarnas omläggning och förregling. Växlarna i växelställverket ligga
låsta i läge för huvudspåret medelst elektriska blockfält, vilka frigivas
från signalställverket, då sidotågväg skall användas eller växling utföras
å stationen. I några anläggningar, där signalerna äro ljussignaler, sker
manövreringen av dessa medelst elektriska kontaktapparater, vilka
utgöras antingen av s. k. frigivningsfält, uppsatta å stationshusets yttervägg,
eller av blockfält, inbyggda i en å expeditionen uppsatt blockapparat,
som jämväl innehåller blockfält för linjeblockering. Vid nya
säkerhetsanläggningar lär denna kombination med skilda ställverk för
växel- och signalmanövrering knappast komma ifråga, enär ett enda ställverk i
regel torde vara att föredraga.
Vid de första anläggningarna med stationsblockering hade man tänkt
sig, att två personer skulle samverka vid förberedelsen för ett tågs
framsläppande. Även ifråga om vevapparater med tågvägsspärr har tanken
från början varit, att frigivning av tågvägen skulle utföras av
tågklareraren men tågvägen läggas och signalen manövreras av särskild
signalkarl. Utvecklingen har emellertid i stor utsträckning lett till
enmansbetjäning av ställverken, varigenom den uppgift, som ursprungligen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
