Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III. Säkerhetsanläggningar vid rörliga broar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
undergått avsevärda förändringar, i regel framkallade genom krav från
sjötrafikens sida å åtgärder till minskande av de hinder, för vilka den
alltmer utsattes, i den mån antalet tåg å järnvägarna tillväxte och
begränsade möjligheterna till broöppningar. En av de första åtgärderna i denna
riktning var anordnande vid broarna av särskilda skyddsspår med
växlar, som måste läggas i avvisande läge till skyddsspåren, innan bron
öppnas för fartyg. Under det att förut ansetts nödigt att hålla bron klar,
redan när tåg avgick från närmaste station, kunde nu broöppning tillåtas,
även under det tåg befann sig på linjen på väg mot bron. Dylika
skyddsspår infördes vid korsningarna med Göta kanal vid Töreboda, Norsholm
och Motala samt för svängbron vid Jönköping.
För att möjliggöra snabbare manövrering infördes vid alla
förekommande ombyggnader av rörliga broar elektrisk manövrering. I stället för
svängbroar kommo ofta klaffbroar till användning, vilka krävde andra
anordningar för broförreglingen än de för svängbroar typiska mekaniska
förreglingsanordningarna.
En helt ny anordning var den, som tillämpades vid den år 1916 färdiga
nya klaffbron över Södertälje kanal. Till skillnad mot vad förut varit
brukligt, utfördes denna säkerhetsanläggning i direkt anslutning till de
elektriska anordningarna för brons manövrering. En med tryckknapp
manövrerbar knivströmbrytare inbyggdes i en blockapparat av
standardtyp, vari även inmonterades med angränsande stationer förbundna
blockfält, som måste frigivas från dessa stationer, för att kunna tillslå
strömbrytaren vid bron. Signalerna måste då intaga stoppställning. Först därefter
kan brons manövrering börja. Så snart bron börjat manövreras, kunna
blockfälten icke längre förreglas. Signalerna måste därför förbliva i
stoppställning, till dess att bron åter ställts i läge för tågtrafik. Kontrollen
härav sker medelst å brons olika rörliga organ anordnade kontakter,
som sluta en strömkrets, när bron är klargjord. Med hänsyn till
förekommande manövrering av bron för hand vid strömavbrott inbyggdes i
blockapparaten kontrollås, vars nycklar frigöras genom blockfälten och därpå
kunna användas för att lösgöra vevarna för den manuella betjäningen.
Anordningen innebär en avsevärd förenkling ur såväl kostnads- som
betjäningssynpunkt jämfört med tidigare system för broförregling. Den
har sedermera kommit till användning vid flera elektrifierade broar,
såsom klaffbron vid Norsholm, svängbron vid Linköping samt nu senast
lyftbron vid Årsta. Samma system användes också för de under
ombyggnad varande förreglingsanordningarna för svängbron vid Jönköping.
Spårledningar hava i flera fall framdragits över rörliga broar. Härvid
hava vid broändarna anordnats kontakter, vilka, då bron är klar för tåg,
förbinda skenorna å det rörliga spännet med skenorna å landfästet till
en sammanhängande spårledning, som sålunda automatiskt brytes vid
broöppning.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
