Statens järnvägar 1906-1931. Minnesskrift i anledning av de svenska statsbanornas 75-åriga tillvaro / Band 2 - Del 3. Bana och byggnader; Del 4. Maskintjänsten; Del 5. Förrådsväsendet; Del 6. Huvudverkstäderna; Del 7. Elektrifiering och elektrisk drift / 374 (1931) Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. GEOTEKNISKA KOMMISSIONENS METODER OCH ARBETEN

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

framrinnande grundvatten. Ovanpå moränen förekommer nedemot dalytans nivå
glaciallera, som på sina ställen, i regeln under hastigt uttunnande, sträcker sig långt
upp i slänten under bankfyllningen. Denna lera är i djupare lägen mycket lös men
tilltager i allmänhet i torrhet och fasthet, ju högre upp i slänten den ligger. Ovanpå
leran befinner sig postglaciala avlagringar, förnämligast fin eller medelgrov sand.

Den risk för markförskjutning, som på denna plats möjligen kunde föreligga,
ansåg kommissionen bestå däri, att
sanden vid kraftig nederbörd och i övrigt
tillstötande ogynnsamma förhållanden
kunde komma i rörelse ovanpå
underliggande av vatten på ytan uppblött lera.
Därtill kom, att den ovan nämnda
stenmuren visat en del svaghetstecken.
Sträckan förstärktes på följande sätt. I den
norra delen av banken anbragtes tre
längsgående murar, förlagda i släntens
nedre del och nedförda till fast
grusbotten. Ovanpå dessa gjordes en utfyllning
av ordnad sprängsten. Som stöd åt
gamla muren anordnades fem kontreforer
av betong. För den södra delen av banken, där morängruset icke vilar direkt på
berget utan ligger på vattenförande skiktad sand, utfördes fyra tvärgående
murlameller, nedförda till berget.

310. Storängsbanken. Förstärkningen i bankens norra del.

Banken vid Vita Sikudden. Den 1 oktober 1918 inträffade vid Vita
Sikudden på Bråvikens norra strand mellan Getå hållplats och Åby station å
bandelen Järna—Norrköping ett jordskred, genom vilket en 45 m lång sträcka av
banan raserades. Detta skred vållade den hittills svåraste järnvägsolyckan i
Sverige, den s. k. Getåolyckan.

Banlinjen är här framdragen å den skarpt lutande jordsluttningen nedanför
Kolmårdens bergbrant. Banans inre sida hade inschaktats i jordsluttningen till
växlande djup, medan dess yttre sida bildats genom bankfyllning. Vid skredet
nedsjönk yttre delen av banken under samtidig glidning utåt. Landsvägen och
stranden utanför banan blevo bågformigt utpressade, varjämte sjöbottnen blev upplyftad
på ett betydligt område.

Lagerbyggnaden var inom skredområdet mycket brant. Ett moränen täckande
skikt av lera sträckte sig uppåt sluttningen ända till något 10-tal meter ovanför
banan. Utåt under sjöbottnen och landsvägen var leran lös, men längre upp under
spåret blev den allt fastare, under det att lagret mer och mer uttunnade. Leran
täcktes av omväxlande mjäliga och sandiga lager. I stort sett kan skredet
uppfattas som en glidning efter en skålformig snittyta, vilken med undantag för det
allra innersta partiet helt framgått i leran.

Då skredet inträffade, hade banken ägt bestånd allt sedan år 1914. Sättningar
eller andra svaghetstecken i banken hade aldrig visat sig. Skredet föranleddes
säkerligen av minskning i sammanhållningen eller av viktsökning i de högre liggande
massorna i jordslänten eller av bådadera. Anledningen till dessa förändringar torde
hava varit en exceptionell vatteninfiltration, som under den ovanligt nederbördsrika
månaden, september, närmast före skredet ägt rum dels i bankfyllningen, dels i
sand- och mjällagren ovanpå leran i bankens underlag. Denna vatteninfiltration hade
säkerligen i hög grad befordrats därav, att föregående maj månad varit synnerligen
torr, samtidigt som ett ovanligt lågt vattenstånd varit rådande i havet, vilka båda
omständigheter medfört, att markens torksprickor vidgats och fördjupats. Samtliga
nyssnämnda jordlager visade sig även vid undersökningen vara mycket vattenindränkta.

Vid återställandet av banan förbi skredplatsen inflyttades linjen något, maximalt
1,5 m, innanför den gamla sträckningen. För att giva den nya banvallen erforderlig

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>