- Project Runeberg -  Statens järnvägar 1906-1931. Minnesskrift i anledning av de svenska statsbanornas 75-åriga tillvaro / Band 2 - Del 3. Bana och byggnader; Del 4. Maskintjänsten; Del 5. Förrådsväsendet; Del 6. Huvudverkstäderna; Del 7. Elektrifiering och elektrisk drift /
381

(1931) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Geotekniska avdelningens metoder och arbeten

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

pålars bärförmåga, som verkställts närmast med syfte på de stora
pålningsarbetena i Göteborg med omnejd — såväl för nyssnämnda
anläggningar som för lokomotivstationen vid Sävenäs och vagnverkstaden vid
Fjällbo. Dessa undersökningar utfördes såsom direkta belastningsprov å
pålarna. Genom upprepade belastningar och avlastningar fastställdes
pålningens »elasticitetsgräns». Och i stället för »brottgränsen», vilken
för kortvariga prov icke kan anses
vara en bestämd gräns utan i allt
för hög grad är beroende av den
hastighet, varmed
belastningsprovet genomföres, har
elasticitetsgränsen lagts till grund för
fastställandet av tillåten belastning å
pålarna. Jämte den enstaka
pålens bärförmåga är det vid dylika
arbeten av vikt att även beakta
det inflytande, pålavståndet
utövar på hela pålgruppens
stabilitet. Jämväl i detta avseende hava
undersökningar verkställts, vilka
visserligen ännu icke helt
slutförts, men som dock lämnat för
ifrågavarande byggnadsfrågors
bedömande värdefulla anvisningar.
Som huvudresultat av dessa
provningar har framkommit, att
pålarna böra ställas glesare (gärna upp
till 1,2 m pålavstånd), än vad man
tidigare brukat göra och att man då
utan risk kan belasta varje påle
avsevärt mera, än vad man i regel
förr ansett vara tillåtligt. Under det
man tidigare vanligen stannade vid
en belastning av 8 à 10 ton å en 18
à 20 m »friktions»-påle, har
belastningsgränsen för liknande pålar i
här avsedda fall kunna ökas ända
upp till 14 à 16 ton. För
ifrågavarande arbeten med sammanlagt
flera tusen pålar har detta
inneburit en avsevärd besparing i
grundläggningskostnaden.



illustration placeholder
319. Järnvägsbron över den s. k. industrikanalen

vid Ström å dubbelspåret Södertälje S—Järna.

Grund förstärkning, föranledd av kanalens

fördjupning. Båda konerna vid detta landfäste måste

rivas och åter uppbyggas, sedan grundplatta av

betong på pålar anordnats. Bilden visar

nedslag ning av en snedpåle med vanlig pålkran,

vilken med hjälp av särskild bock och draglinor

fastspänts i framåtlutat läge, enär utrymmet ej

medgivit vanlig inställning.


illustration placeholder
320. Tryckbank vid Syltberget mellan

Björnlunda och Stjärnhov. Banken vilar på

snedlutande löst underlag och visade benägenhet för

sättning samt dragning utåt. Efter verkställda

undersökningar utlades tryckbank 1924.


I samband med elektrifieringen
av linjen Stockholm—Göteborg
blev frågan om beskaffenheten av
bergtunnlarna å denna linje

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 19:47:52 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/sj1931/2/0387.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free