Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Geotekniska avdelningens metoder och arbeten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
särskilt aktuell. De elektriska ledningarna med högspänd ström kunde
förutses komma att i hög grad försvåra bergrensningen i tunnlarna. Det var
därför av vikt att nedbringa blivande rensningsarbete till det minsta
möjliga. Ett par mycket hotande olyckstillbud till följd av nedfallna
stenblock, ett i Jonseredstunneln och ett
i den mellersta Rönningetunneln,
underströko behovet av
förstärkning. Efter verkställda ingående
undersökningar utfördes
förstärkningar i dubbelspårstunneln vid
Hagalund å linjen
Stockholm—Uppsala och i samtliga tunnlar å linjen
Stockholm—Järna, nämligen
dubbelspårstunneln under Södermalm,
de båda enkelspåriga
parallelltunnlarna vid Nyboda, de båda
dubbelspårstunnlarna vid Tullinge, de tre
dubbelspårstunnlarna vid Rönninge,
de två dubbelspårstunnlarna vid
Ström samt de två enkelspåriga parallelltunnlarna vid Bränninge.
Liknande förstärkningar verkställdes vidare i samtliga tunnlar å linjen
Göteborg—Alingås, nämligen de båda dubbelspårstunnlarna vid Ubbared samt
dubbelspårstunneln vid Aspen och dubbelspårstunneln vid Jonsered.
Undersökningarna igångsattes vid Jonsered i april 1924, och
förstärkningsarbetena avslutades i november 1926 i och med fullbordandet av
arbetena i Hagalundstunneln. Anordningarna fingo lämpas efter de
mycket olikartade förhållandena på de skilda punkterna. Som regel
åstadkoms förstärkningen medelst en armerad betongkonstruktion, bild 321.
Kostnaderna för samtliga dessa tunnelförstärkningar uppgingo till
något över 1,6 milj. kr..
Som synes av kartorna, bild 307 och 317, hava hittills rätt betydande delar
av statsbanenätet mer eller mindre fullständigt geotekniskt undersökts.
Avsevärda sträckor återstå emellertid ännu att i detta hänseende
bearbeta, och kompletteringar torde vara att emotse även å sådana banor,
som för närvarande betraktas såsom mera fullständigt undersökta.
Huvudparten av det fortsatta geotekniska arbetet torde dock framdeles
liksom hittills komma att sammanhänga med nybyggnader av olika slag,
såväl nya banor som framför allt ombyggnads- och utvidgningsarbeten
på de färdiga banorna. Frågor rörande anordnandet av skenfria
vägkorsningar och utdikningar komma helt visst även i fortsättningen att
kräva ett omfattande geotekniskt utredningsarbete, liksom
undersökningarna rörande förekomster av ballastgrus samt dessas tillgodogörande
allt framgent måste fortgå. Av vikt är jämväl ett fortsatt arbete på att
öka möjligheterna för de geotekniska frågornas rätta bedömande.
 |
| 321. Tunnel förstärkning. Såväl sidorna som valvet hava försetts med en stödkonstruktion av armerad betong. |
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
