- Project Runeberg -  Statens järnvägar 1906-1931. Minnesskrift i anledning av de svenska statsbanornas 75-åriga tillvaro / Band 2 - Del 3. Bana och byggnader; Del 4. Maskintjänsten; Del 5. Förrådsväsendet; Del 6. Huvudverkstäderna; Del 7. Elektrifiering och elektrisk drift /
410

(1931) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Banbevakning

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

arbetskraft för banunderhållet inträder, utfylles detta behov med
banarbetare.

Några C-linjer med ringa trafik hava, med avsteg från för sådana
linjer eljest gällande schema, ännu glesare, till de lokala förhållandena
anpassad bemanning. Här bruka banvakterna även vara befriade från
sträckbesiktningar antingen helt och hållet eller ock endast å sön- och
helgdagar. I dessa fall anses banmästarens dagliga inspektion tillfyllest.
På vissa enligt normerna sträckindelade C-linjer är å sön- och helgdagar
sträckbesiktningen likaledes ersatt av banmästarens dessa dagar
avdelningen i sin helhet omfattande inspektion.

Den närmaste tillsynen över banbevakningen, övervakandet att banan
är i sådant skick, att tåg kan framgå med största tillåtna hastighet, samt
ansvaret för att härför erforderliga underhållsarbeten utföras åvilar
banmästarna. Linjerna äro främst för dessa ändamål indelade i
banmästaravdelningar, som var och en förestås av en banmästare.[1]

Ända inemot 1880-talet uppnådde avdelningarna endast undantagsvis
20 km längd. Först å de linjer, som efter hand tillkommo norr om
Bollnäs, gåvos avdelningarna större längder. Småningom ökades emellertid
avdelningarnas längder över lag något. Vid sekelskiftet var sålunda
medellängden å avdelningarna i södra och mellersta delarna av landet
23,6 km och i norra delarna 30 km. I 1901 års tjänsteordning fastställdes
såsom norm, att banmästaravdelningarna i södra och mellersta delarna
av landet i regel icke borde överstiga 25 km och i norra delarna 30 km.
Med grupperingen i banbevakningshänseende av statsbanenätet i A-,
B-och C-linjer följde även en reglering av banmästaravdelningarnas
längder. I gällande banbevakningsordning äro normallängderna angivna till
30 km å A-linjer, 40 à 45 km å B-linjer och 55 km å C-linjer.

Antalet avdelningar och medellängderna å avdelningarna åren 1923,
1925 och 1930 framgå av tabell 2.
Tabell 2.
LinjegruppBanmästaravdelningar
år 1923år 1925år 1930
antalmedellängd kmantalmedellängd kmantalmedellängd km
A75 24,87225,77126,1
B 7130,96335,26136,5
C 3840,84345,05943,7


Fram till senare hälften av 1890-talet inspekterades avdelningen i sin
helhet av banmästaren en gång dagligen. Å avdelningar av över 22 km längd
inskränktes inspektionerna då till varannan dag, d. v. s. avdelningarna


[1] Under denna benämning sammanfattas varje föreståndare för banmästaravdelning,
oavsett om han i fråga om löneställning är överbanmästare, förste banmästare eller
banmästare.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 19:47:52 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/sj1931/2/0416.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free