Statens järnvägar 1906-1931. Minnesskrift i anledning av de svenska statsbanornas 75-åriga tillvaro / Band 2 - Del 3. Bana och byggnader; Del 4. Maskintjänsten; Del 5. Förrådsväsendet; Del 6. Huvudverkstäderna; Del 7. Elektrifiering och elektrisk drift / 428 (1931) Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III. Kostnader m.m.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

	Dingle—Hunnebostrand		Hunnebostrand—Gravarne		Dingle—Fjällbacka		Hällevadsholm—Bullaren		Dingle—Hedekas		Svanesund—Ellös—Hälleviksstrand
	kr.	%	kr.	%	kr.	%	kr.	%	kr.	%	kr.	%
Terrassering	14 386	24	4 969	21	6 863	15	8 299	19	9 434	29	4 393	20
Vattengenomlopp	4 099	7	571	2	3 542	8	6 155	14	3 387	11	923	4
Skyddsvärn, vägsignaler samt väganslutningar	3 116	5	252	1	581	1	657	2	657	2	403	2
Vägbanans hårdgöring	27 304	44	13 227	56	25 862	57	20 791	47	12 070	38	10 836	49
Förberedande undersökningar	665	1	257	1	405	1	1 064	2	175	1	—	—
Förrådsomkostnader	3 827	6	1 336	6	2 255	5	2 477	5	1 465	4	1 018	5
Arbetsledning	4 985	8	1 757	8	3 901	8	4 022	9	3 540	11	2 559	12
Arbetsstyrkans vård och förplägnad	1 312	2	506	2	1 306	3	224	1	326	1	1 519	7
Diverse kostnader	2 013	3	898	3	1 010	2	636	1	938	3	289	1
Summa kr. per km	61 707		23 773		45 725		44 325		31 992		21 940
Byggnadsår	1917-1921		1921-1922		1917-1921		1921-1922		1922-1925		1922-1927

Anm. I ovanstående översikt äro procenttalen avrundade till hela tal.

för bilvägarna, hava kommit till varaktigt gagn för folk och land och
alltså gjort betydligt större nytta, än om desamma skulle hava fördelats
i direkta arbetslöshetsunderstöd utan krav på arbetsprestation. Det kan
härvid framhållas, att järnvägsstyrelsens bilvägsbyggnader i Bohuslän, som
näst Malmöhus län är Sveriges tätast befolkade landskap, hava
tillgodosett verkliga trafikbehov.

Det må emellertid beaktas, att det aldrig avsetts, att den reguljära
biltrafik, som järnvägsstyrelsen upprätthåller å de ovan skildrade vägarna
i Bohuslän, helt eller delvis skall förränta och amortera deras
anläggningskostnad.

Yägföretagen som sådana äro bekostade och motiverade som det
allmännas åtgärder mot arbetslösheten under krigsåren och kristiden efter
kriget 1914—1918. Trafikföretagen äro en sekundär produkt av nämnda
åtgärder.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>