Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VII. STATENS JÄRNVÄGARS MARKFÖRVÄRV 1906—1931
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
dessa bestämmelser uppställdes såsom villkor för byggande med statsmedel av
ifrågavarande bana, att landsting, kommuner eller enskilda utfäste sig
att kostnadsfritt upplåta
dels för all framtid:
all mark till banbyggnad med därtill hörande avdikningar, vattenavlopp och
parallellvägar;
all mark för banbevakningsområden, hållplatser och bangårdar;
genom skogsmark en bredd av 15 m å vardera sidan av banans mittlinje samt,
där arbetets beskaffenhet betingade en större bredd, vad som i sådant hänseende
erfordrades, med all å den upplåtna marken växande skog;
all mark för till följd av järnvägsbyggnaden erforderlig anläggning av nya eller
omläggning av gamla, allmänna eller enskilda vägar;
dels under arbetets fortgång:
all för sidoschaktningar, upplag av sten eller jord samt sten- och grustäkter med
därtill hörande vägar och sidospår behövlig mark att vid arbetets slut avlämnas
i då befintligt skick;
att lämna ersättning för olägenheter till följd av försvårad brukning, förlängda
vägar eller andra olägenheter av vad namn och beskaffenhet de vara måtte, som
kunde anses härflyta av det genom järnvägens anläggning orsakade intrång;
att, när och var Kungl. Maj:t så prövade nödigt, vid banlinjen till i orten
gångbart pris tillhandahålla järnvägsbyggnaden sågtimmer till ett sammanlagt antal av
omkring 200 st. per km av banans längd;
allt med skyldighet för vederbörande att hålla staten skadeslös för vad i ett eller
annat avseende härutinnan kunde komma att brista.
Vid ingången av år 1906 var en del av Bohusbanan — linjen
Uddevalla—Tingstad — under byggnad, varjämte arbeten pågingo å statsbanan Morjärv—Lappträsk.
Beträffande en var av dessa banor hade vederbörande landsting — Göteborgs
och Bohusläns resp. Norrbottens läns — redan 1898 resp. 1904 åtagit sig att
fullgöra av riksdagen föreskrivna villkor rörande kostnadsfri jordupplåtelse m. m. av
samma lydelse, som nyss angivits, därvid dock vidkommande den förra banan bland
villkoren icke upptagits bestämmelsen om större bredd genom skogsmark och
tillhandahållande av sågtimmer utefter banlinjen.[1]
Den utformning, som utfästelserna fått under senare delen av den
första 50-årsperioden, hava de i det stora hela alltjämt bibehållit. Vissa
ändringar hava dock vidtagits, avseende dels införande av nya moment
i villkoren med hänsyn till särskilda förhållanden beträffande en del
banbyggnader, dels förtydligande i vissa avseenden i syfte att så vitt
möjligt utesluta tvist om deras rätta innebörd.
Då 1907 års riksdag beslöt anläggande av statsbanorna
Järna—Nyköping—Norrköping, Bastuträsk—Skellefteå—Kallholmen och Östersund—Ulriksfors jämte bispår
från Ulriksfors till Strömsund, fogades till senast fastställda villkor bestämmelse
om kostnadsfri upplåtelse dels för all framtid av all mark för vattenstationer med
tillhörande ledningar ävensom rätt att efter behov i sjöar och vattendrag taga för
järnvägsbyggnaden och för banans trafikerande m. m. erforderligt vatten samt att, där
område icke ansåges böra för ändamålet förvärvas, framdraga och för framtiden
underhålla för vattentagning erforderlig ledning, dels ock under arbetets fortgång
av all för vattentagning behövlig mark, varförutom föreskrevs, att markupplåtelsen
skulle innebära förpliktelse att lämna ersättning för husflyttningar, som
förorsakades av järnvägens anläggning, ävensom skyldighet för vederbörande att utan
kostnad för staten anskaffa och till järnvägsstyrelsen överlämna alla för erhållande av
lagfart å den upplåtna marken erforderliga handlingar och kartor. Dessutom
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
