- Project Runeberg -  Statens järnvägar 1906-1931. Minnesskrift i anledning av de svenska statsbanornas 75-åriga tillvaro / Band 2 - Del 3. Bana och byggnader; Del 4. Maskintjänsten; Del 5. Förrådsväsendet; Del 6. Huvudverkstäderna; Del 7. Elektrifiering och elektrisk drift /
441

(1931) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VII. STATENS JÄRNVÄGARS MARKFÖRVÄRV 1906—1931

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

med sådan mark och kronan — gemenligen domänstyrelsen — varit
instämd i expropriationsmålet såsom ägare av densamma; och sådan
ansökan har även i regel bifallits. Men sedan högsta domstolen genom
utslag den 23 maj 1921 förklarat lagfart icke kunna beviljas statens
järnvägar å mark, som förvärvats från kronan och tidigare stått under annat
ämbetsverks förvaltning, har anledning icke ansetts föreligga att söka
utverka lagfart jämväl vad kronojord vidkommer.

Sedan lagfart beviljats och i förekommande fall behövliga
relaxationsåtgärder vidtagits, ha efter granskning vederbörande lagfarts- och
inteckningshandlingar översänts till banbyråns äganderättsavdelning för
inregistrering och förvaring.

Såsom en avslutning på den föregående redogörelsen torde böra
nämnas några ord om den mark, som avhänts statens järnvägar under
ifrågavarande 25-årsperiod.

De markavträdelser, varom här är fråga, hava avsett sådana områden,
som ej varit eller kunnat förutses bliva för statens järnvägar behövliga.

Dessa områden hava förvärvats under olika förhållanden.

Vid utförande av nya banor, dubbelspår och linjeomläggningar har,
utöver den för ifrågavarande ändamål genom expropriation eller på
annat sätt förvärvade marken, i vissa fall varit nödvändigt eller
befunnits lämpligt att inlösa även andra områden, såsom avskurna eller
återstående delar av de fastigheter, från vilka markförvärvet skett, till
upplag eller sidotag använda områden och dylikt.

Vidare har i samband med omläggning av banlinje det i den gamla
sträckningen ingående markområdet blivit utan användning för statens
järnvägar.

Så har även varit förhållandet med viss statens järnvägar tillhörig
mark vid ombyggnad eller utvidgning av bangårdar.

På grund av vidtagna ändringar i banbevakningsindelningen vid
statens järnvägar hava ett betydande antal banvakts- och
banmästarebostäder utefter de olika statsbanelinjerna blivit överflödiga, varför stugorna
jämte tillhörande markområden kunnat försäljas.

Genom ändrade dispositioner av statens järnvägars personal,
bostadsbristens hävande å de flesta av statens järnvägar berörda orter och andra
orsaker hava dessutom en del bostadshus och åtskilliga för uppförande
av dylika hus avsedda tomter blivit för sitt ändamål obehövliga.

I fråga om vissa av staten inköpta enskilda järnvägar har det visat sig,
att vid anläggning av dessa järnvägar för en del stationer intagits större
markområden, än som för järnvägsdriften varit erfordefligt, ävensom
att vid företagen omläggning av vissa sträckor å sådana banor, område,
som upptagits av den gamla linjen, icke kunnat komma till användning
för något statens järnvägars ändamål.

Upprivningen av Dagarn—Hultebobanan, nedläggandet av statens
järnvägars torvpulverfabrik vid Hästhagens mosse, 1923 års beslut om västra
stambanans förändrade inledande till Stockholm och ordnande av

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 19:47:52 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/sj1931/2/0447.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free