- Project Runeberg -  Statens järnvägar 1906-1931. Minnesskrift i anledning av de svenska statsbanornas 75-åriga tillvaro / Band 2 - Del 3. Bana och byggnader; Del 4. Maskintjänsten; Del 5. Förrådsväsendet; Del 6. Huvudverkstäderna; Del 7. Elektrifiering och elektrisk drift /
548

(1931) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - V. Gemensamma detaljer - Stöt- och draginrättningar

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

V. GEMENSAMMA DETALJER


STÖT- OCH DRAGINRÄTTNINGAR



illustration placeholder
480. Hylsbuffert med snäckfjäder; år 1927.


illustration placeholder
481. Hylsbuffert med ringfjäder; år 1927.


Å de vid statens järnvägar ursprungligen använda buffertarna utgjordes
det fjädrande elementet av en stapel gummiskivor, anbragta inuti den
ihåliga buffertspindeln. År 1868
började man övergå till
användning av spiralfjädrar av stål
med stångformad
buffertspindel. Kort därefter, eller år 1874,
infördes två nya, något
kraftigare buffertmodeller och år 1898
den å det stora flertalet vagnar
ännu använda 1898 års buffert.
Denna buffert skiljer sig från
1874 års genom sin kraftigare
dimensionering, den
uppskurna bufferthylsan och
snäckfjädern, som erhållit en från 4 000
först till 6 000 och sedermera
till 12 000 kg ökad spännkraft.
Införandet under senare år av
lok med 15 à 20 tons dragkraft
och av automatisk
genomgående godstågsbroms har
sedermera nödvändiggjort
övergången till väsentligt kraftigare
stöt- och draginrättningar. Man har
därvid återgått till
användningen av hylsbuffertar med ihålig buffertspindel, utrustad antingen
med en kraftig snäckfjäder, bild 480, eller med en s. k. ringfjäder,
bild 481. De senare fjädrarna hava visat sig synnerligen motståndskraftiga
mot de stora stötkrafter, som ofta uppstå bl. a. vid ovarsam växling samt
vid kraftig bromsning av långa och tunga tåg. De hava jämväl visat sig i
hög grad kunna dämpa de svängningsrörelser, som därvid ofta uppstå vid
användningen av vanliga buffertfjädrar. Hylsbuffertar med ringfjädrar
infördes år 1927, då ett antal malmvagnar utrustades med dylika
buffertar. Samtliga fr. o. m. år 1928 nyanskaffade person- och godsvagnar
erhålla numera hylsbuffertar med snäckfjäder, och anskaffas dylika även
för utbyte å befintliga vagnar av kasserade buffertar av äldre modell.
Dessa hylsbuffertar äro så konstruerade, att snäckfjädern kan utbytas mot
ringfjäder, om så framdeles skulle anses behövligt. Å särskilt långa
boggivagnar har vidare buffertskivans diameter enligt internationell
överenskommelse (sedan år 1928) ökats från 370 à 400 mm till 450 respektive 500 mm.
De nya stålvagnarnas stora längd har dessutom nödvändiggjort införandet

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 19:47:52 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/sj1931/2/0554.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free