- Project Runeberg -  Statens järnvägar 1906-1931. Minnesskrift i anledning av de svenska statsbanornas 75-åriga tillvaro / Band 2 - Del 3. Bana och byggnader; Del 4. Maskintjänsten; Del 5. Förrådsväsendet; Del 6. Huvudverkstäderna; Del 7. Elektrifiering och elektrisk drift /
549

(1931) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Stöt- och draginrättningar

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

av utbalanserade buffertar enligt bild 482. Avsikten med anordningen är
att, då vagnarna vid gång i kurva bilda vinkel med varandra, möjliggöra
en jämn fördelning av bufferttrycket på båda buffertarna. (En liknande
anordning infördes redan vid öppnandet av ångfärjetrafiken
Trälleborg—Sassnitz, då på yrkande från tyska statsbanorna samtliga genomgående
boggivagnar utrustades
med utbalanserade
buffertar.)

Av orsaker liknande
dem, som föranlett
införandet av kraftigare
buffertar, hava även
draginrättningarna måst
förstärkas. Detta gäller icke
blott själva dragstängerna
med draglådor och
dragfjädrar utan även
skruvkopplen. Den helt
genomgående dragstången med
dragfjäder av stål infördes
redan år 1874. Stängerna
hopfogades ursprungligen
med tillhjälp av muffar
och kilar, bild 483. Vid
införandet av starkare lok
visade det sig
nödvändigt att införa en
kraftigare hopfogningsanordning
med skruv och mutter,
vilken å nyare vagnar
utbytts mot den å bild 462
visade anordningen med
dragstång, sammansatt av
5 bekvämt utbytbara delar.

Förstärkningen av skruvkopplet vidtogs i överensstämmelse med av
Internationella Järnvägsunionen (»U. I. C.») utarbetade bestämmelser, och
beställas fr. o. m. år 1926 alla nya skruvkoppel enligt den förstärkta
modellen med en från 40 à 45 ton till 65 ton höjd brottgräns. Denna
betydande höjning av kopplets styrka medför givetvis ej ett absolut skydd
mot koppelbrott vid s. k. bakryckar m. m. För att emellertid i görligaste
mån skydda koppelskruv och koppelbygel, d. v. s. de koppeldelar, av
vilkas tillstånd kopplets manövrerbarhet är i första hand beroende, mot
deformering och skadegörelse hava de s. k. länkarna utbildats till
kopplets svagaste del. Eventuella koppelbrott lokaliseras därför till sistnämnda
delar, vilka äro relativt lätt utbytbara, under det att kopplet i övrigt
förblir i användbart skick.

illustration placeholder
482. Anordning för utbalansering av buffertar; år 1929.


illustration placeholder
483. Draginrättning av 1898 års modell.


<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 19:47:52 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/sj1931/2/0555.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free