Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Lokens underhåll och skötsel
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
sådana, vilka av särskilda anledningar kommit att äga rum vid lågt
kilometertal. När underhållsarbetet utföres planenligt och lokens slitning
har normalt förlopp, uppnås betydligt högre kilometertal.
Av underhållskostnaden för ångloken, vilken, när reparationerna hålla
jämna steg med slitningen, för närvarande uppgår till 21 å 22 öre per.
lokkilometer, faller ungefär en tredjedel på linje- samt återstoden på
verkstadstjänsten.
Elektroloken. Elektroloken underkastas alltefter loktyp och
tjänstgöringens art revision, när de löpt 5 000—15 000 km efter närmast
föregående revision, och är denna till omfattningen enklare än ånglokens. För
D-loken, vilka äro standardlok för tågtjänst i södra Sverige, infaller dylik
revision ungefär en gång i månaden. Liksom å ångloken utföres ofta
hjulsvarvning mellan A-reparationerna. D-loken behöva i regel icke undergå
A-reparation, förrän de löpt cirka 250 000 km efter närmast föregående
dylik reparation.
Av D-lokens underhållskostnad, vilken, när allt kommit i
fortvarighetstillstånd, beräknas uppgå till ungefär 10 à 11 öre per lokkilometer, faller
något mindre än hälften på linjetjänsten.
Lokens underhåll i linjetjänst utföres vid större lokstationer
huvudsakligen i särskilda driftverkstäder samt i övrigt i vederbörande lokstallar.
För ifrågavarande arbete använd personal benämnes i dagligt tal
»reparatörspersonal», och finnes av densamma vid större lokstationer i regel
en grupp, vilken har endast dagarbete och sysslar med revision av lok
samt reparation av relativt omfattande skador, samt en grupp, vilken
enligt indelning i skift tjänstgör dag och natt för reparation av tillfälliga
mindre skador, utbyte av bromsblock, justering av bromsen, utbyte av
strömavtagarnas slitskenor m. fl. mindre arbeten, som måste utföras
under den ofta rätt korta tid, loken stå inne i stall mellan tjänsteturerna.
Reparatörspersonalen utgöres av reparatörer, stallkarlar för
hantlang-ningsarbete samt vid större lokstationer dessutom av verkstadsarbetare
— endast med dagarbete — och tidvis lokaspiranter, som i och för
utbildning fullgöra verkstadspraktik.
Beträffande putsning av lok, vilket arbete så gott som uteslutande
utföres för hand, utfärdade styrelsen, för att ernå likformighet, år 1921
närmare föreskrifter, varvid bl. a. bestämdes, att s. k. helputsning av lok med
någorlunda oavbruten tjänstgöring skall äga rum ungefär en gång i
veckan. Dessemellan putsas endast till sådan omfattning, att lokpersonalen
utan olägenhet kan utföra smörjning och tillsyn av loket. Förarehyttens
inre och särskilt de delar, med vilka lokpersonalen kommer i beröring,
skola i regel vara rengjorda och avtorkade, innan lok utgår till ny
tjänstetur. I jämförelse med ångloken, vilkas putsningsbehov till stor del beror
på nedrökningen från skorstenen, kräva elektroloken per lokkilometer
räknat avsevärt mindre putsningsarbete.
Arbetet med kolgivning till lok har nedbringats genom införandet av
mekaniska kolgivningsanordningar vid alla stationer med större kolutlämning.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
