- Project Runeberg -  Statens järnvägar 1906-1931. Minnesskrift i anledning av de svenska statsbanornas 75-åriga tillvaro / Band 2 - Del 3. Bana och byggnader; Del 4. Maskintjänsten; Del 5. Förrådsväsendet; Del 6. Huvudverkstäderna; Del 7. Elektrifiering och elektrisk drift /
596

(1931) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ved som lokbränsle

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

vedsubstans kommer i förra fallet 70 kg vatten, i senare fallet 420 kg eller
6 gånger mera. I redovisningsavseende räknas normalt med att en
kubikmeter ved i genomsnitt motsvarar 0,17 ton utländska stenkol. Som
medeltal för hela den tid vedeldningen pågick kan dock ej räknas med högre
relationstal än 0,14. Vid vedeldningens början, då veden merendels
levererades rå samt efter
mottagandet vid statens
järnvägar ej hann ligga
i upplag och torka
någon nämnvärd tid,
uppstodo ofta svårigheter
att hålla ånga å loken,
vilket medförde
förseningar och andra
olägenheter. Efter hand
som vedens kvalitet
förbättrades och eldarna
blevo mera vana vid
det nya bränslet, försiggick vedeldningen på det hela taget utan
egentliga svårigheter. Även då veden var god, kunde dock med ett vedeldat
lok ej framföras samma tågvikt som med koleldat lok av samma typ.
Vid sämre beskaffenhet hos veden uppgick den nödvändiga minskningen
i tågvikt till 25 procent och i vissa fall till ännu mera, vilket hade till följd,
att i rätt stor omfattning nya tåg måste anordnas.

Å I och II distrikten upphörde vedeldningen under år 1922 och vid
IV och V distrikten under loppet av år 1924. Förbrukningen av ved som
lokbränsle i tågtjänst hade då uppgått till i runt tal 3,6 milj. kubikmeter.
Härutöver förbrukades ungefär 0,6 milj. kubikmeter för uppeldning av
lok, drift av pumpanläggningar, uppvärmning m. m.

illustration placeholder
525. Lok litt. L, försett med skorsten av finsk modell samt påbyggt bränslerum å tendern.


Veden kostade i inköp i medeltal för hela tiden ungefär 15 kr. per kbm.
Kostnaden för vedens upplastning, transport till bränslestation, kapning
och klyvning samt amortering av anläggningarna härför, merarbete för
utlämning i jämförelse med stenkol samt avlöning till vedlämpare å loken
uppgick till ungefär 2:50 kr. per kubikmeter. Härtill kom kostnaden för
nya tåg i anledning av den av vedeldningen orsakade nedsättningen i
lokens effekt, vilken kostnad visserligen är svår att exakt fixera, men som
enligt verkställd undersökning kan uppskattas till cirka 3 kr. per
kubikmeter ved. Man torde därför kunna räkna med att vedeldningen ställde
sig lika dyr som stenkolseldning vid ett stenkolspris av omkring 135 kr.
per ton. Under vedeldningens första år voro stenkolspriserna högre än
detta belopp, varför vedeldningen då var av stor betydelse icke endast
såsom ett led i åtgärderna att nedbringa förbrukningen av det
svåranskaffningsbara utländska kolbränslet utan även ur rent ekonomisk
synpunkt. Emellertid blev icke desto mindre vedeldningen ekonomiskt
sett i längden mindre gynnsam. Trafiken var nämligen i stort sett i
avtagande under den tid, vedeldningen pågick, och då avverkning och

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 19:47:52 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/sj1931/2/0602.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free