Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Torv som lokbränsle
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
330 kg, skulle även vid ett för torv i förhållande till stenkol så förmånligt relationstal
mellan värme värdena som 1 : 1,64 torvladornas rymd behöva vara mera än 8 gånger
större än rymden för motsvarande kolupplag. Om torvupplagen skulle avpassas
för blott ett års förbrukning, måste torveldningen efter våta somrar inställas för
nästföljande år och eldning med stenkol återupptagas.
En del av utredningens i siffror uttryckta slutresultat återgives i tabell 3.
| Tabell 3. |
| Vid en torvkonsumtion per år av | 164 000 ton | 123 000 ton | 82 000 ton |
| Anläggningar avsedda för behov under |
| 1 år | 2 år | 1 år | 2 år | 1 år | 2 år |
Kostnad för en gång för markförvärv, terrassering, spåranordningar,
torvlador och påbyggnad av tendrar, |
| milj. kr. | 3,20 | 3,54 | 2,59 | 4,26 | 1,88 | 3,07 |
| Årlig förlust vid 4 % ränta, om 1 ton stenkol motsvarar |
| a) 1,64 ton torv | milj. kr. | 0,37 | 0,58 | 0,26 | 0,43 | 0,16 | 0,27 |
| motsvarande | kr. per ton | 2,25 | 3,55 | 2,14 | 3,52 | 1,93 | 3,28 |
| b) 1,95 ton torv | milj. kr. | 0,68 | 0,89 | 0,49 | 0,66 | 0,31 | 0,42 |
| motsvarande | kr. per ton | 4,11 | 5,44 | 4,03 | 5,40 | 3,80 | 5,15 |
Som slutomdöme framhölls, att ur järnvägsekonomisk synpunkt
torveldning var oförmånlig samt att järnvägsstyrelsen icke heller ur
nationalekonomisk synpunkt kunde tillstyrka en sådan åtgärd.
Under åren närmast efter 1909 var torvförbrukningen obetydlig och
upphörde helt och hållet år 1914.
När under krisåren svårigheterna att erhålla utländskt bränsle började
ökas, blev emellertid frågan om torvbränslets utnyttjande tillfälligt aktuell.
År 1917 igångsattes därför torvupptagning och bränntorvberedning i
relativt stor skala å dels statsmossar och dels mossar, som arrenderades av
enskilda, där efter hand å samtliga mossarna tillsammans 35 st. torvverk
sattes i drift. Omfattande arbeten måste vidtagas för mossarnas
utdikning och torvens transport till järnväg. Vid flera av mossarna måste
bostadsbaracker och marketenterier anordnas för arbetspersonalen,
vilkens antal tidvis uppgick till mera än 800 man, vartill kommo kvinnor
och minderåriga. Arbetet leddes av en särskild arbetschef, under vilken
sorterade torvförvaltare såsom platsbefäl vid de olika mossarna.
Bränntorvberedningen under denna regi fortgick till år 1920, och hade då
upptagits cirka 115 000 ton, av vilka största delen förbrukades såsom
lokbränsle och resten för stationär eldning. För mossarnas utdikning
anvisades under olika år statsanslag, och i övrigt täcktes kostnaderna för
torvtillverkningen genom att torven utlämnades efter ett med hänsyn
till kostnaderna avpassat enhetspris.
2. Torvpulver
Bedan på 1890-talet hade utarbetats en metod att av torv tillverka ett
relativt vattenfattigt torvpulver, vid vars förbränning värmeeffekten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Mon Dec 11 19:47:52 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/sj1931/2/0604.html
