Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kolbränslet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Tyskland. Leveranserna av de sålunda tilldelade mängderna
verkställdes med största punktlighet.
För att ytterligare säkerställa tillförseln av lokomotivbränsle
avslutades under januari månad 1916 kontrakt om leverans fob från Amerika
av 100 000—200 000 ton stenkol att uttagas successivt under året.
Leveransen av dessa kol försiggick ganska jämnt, ehuru den något försenades
på grund av opåräknat långa uppehåll för fartygen såväl i engelsk
visitationshamn som i svenska och amerikanska hamnar. Dels på grund
härav och dels på grund av att en av de för transporten avsedda ångarna
förolyckades, kunde icke så stor del av kontraktet uttagas, som varit
önskligt.
Emellertid började under augusti månad 1916 erbjudanden om
leverans av stenkol från England åter inkomma, och inköptes då under hand
omkring 30 000 ton. I oktober 1916 infordrade järnvägsstyrelsen även
anbud å stenkol från England, varvid inköptes 54 000 ton för leverans före
årets slut. Den under augusti 1916 inköpta mängden levererades till
fullo, men hade av den i oktober inköpta mängden utförseltillstånd vid
årsskiftet endast erhållits för 65 procent, av vilka dock intet levererats.
År 1917. Med ingången av år 1917 uppstodo stora svårigheter för
importen av bränsle från Tyskland, samtidigt som importen från England
och Amerika praktiskt taget upphörde. I sättet för importen av bränsle
från Tyskland måste ävenledes från början av detta år en ny ordning
tillämpas. Under det att järnvägsstyrelsen förut själv kunnat uppgöra
avtal med vederbörande myndigheter och firmor i Tyskland angående
leverans av kolbränsle, blev det nu nödvändigt på grund av den knappa
tillgången på stenkol i Tyskland för egna behov, vilken icke tillät mer
än en i förhållande till Sveriges hela behov obetydlig export, att genom
statsingripande fördela det importerade tyska bränslet på samtliga
förbrukare inom landet. Denna fördelning verkställdes månadsvis först
av handelskommissionens kolbyrå och därefter av bränslekommissionen,[1]
och erhöllo statens järnvägar vid denna fördelning icke så stor del, som
motsvarade förbrukningen under månaden. Trots en vidlyftig
skriftväxling mellan respektive kommissioner, å ena sidan, och järnvägsstyrelsen, å
den andra, varvid styrelsen kraftigt protesterade mot den ringa
tilldelningen, kunde rättelse icke erhållas, utan måste styrelsen hänskjuta
ärendet till Kungl. Maj:t, som bestämde, dock först i januari 1918, att statens
järnvägar skulle av från Tyskland importerat kolbränsle i stället för den
hittills utgående mängden av 30 000 ton erhålla en kvantitet av 40 000 ton
per månad tillsvidare och så länge importen av kol från England i stort
sett icke understege medelimporten per månad för senaste kvartalet 1917.
Vad importen av stenkol från England beträffar är att märka, att
genom det av Tyskland den 1 februari 1917 igångsatta skärpta
undervattenbåtskriget i farvattnen runt England genast uppstod en förlamning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
