Statens järnvägar 1906-1931. Minnesskrift i anledning av de svenska statsbanornas 75-åriga tillvaro / Band 2 - Del 3. Bana och byggnader; Del 4. Maskintjänsten; Del 5. Förrådsväsendet; Del 6. Huvudverkstäderna; Del 7. Elektrifiering och elektrisk drift / 675 (1931) Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Förrådsbyggnader

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

å ett utefter förrådsbyggnaden framdraget spår. För lyftning av tyngre
gods löper över detta spår en 5 tons elektrisk traverskran, som behärskar
en 1 520 kvm stor upplagsplats på andra sidan om spåret, avsedd för
hjulringar och andra tyngre effekter. Kranens traversbana är 112 m
lång.

557. Interiör av andra våningen i huvudförrådet i Malmö.

Under år 1917 anlades i anslutning till förrådshusets västra gavel en
oljekällare, i vilken 17 cisterner, rymmande tillsammans 318 000 kg olja,
äro uppställda för lagring av diverse slags oljor. Dessutom kunna upp
till 800 oljefat uppläggas i densamma. Kostnaden för dessa båda
byggnader uppgick till sammanlagt 279 000 kr.

För lagring av sådana tyngre effekter och av för kyla mindre ömtåliga
varor, som dock böra förvaras under tak och inom lås, uppfördes år
1916 på ett mindre avstånd från förrådshuset åtta sammanbyggda bodar
med en sammanlagd golvyta av 2 000 kvm. Utefter dessa bodar är även
spår framdraget, så att lossning och lastning av gods kan ske direkt från
och till järnvägsvagn. År 1919 tillkom invid smedjan ett väl anordnat
järn- och plåtförråd och vid snickareverkstaden en virkesbod. Då det
emellertid visat sig erforderligt för erhållande av torrt virke, att större
mängder virke lagras, hava senare två virkestak för virkets lufttorkning
blivit uppförda. Till förrådet hör även en på andra sidan om
verkstadsanläggningen år 1918 anordnad skrotgård om 1 275 kvm, i vilken cirka
1 400 ton skrot kunna uppläggas.

Sedan år 1898 hade huvudförrådet vid I distriktet
varit uppdelat på lokaler i Stockholm, Liljeholmen och Värtan. Den vid

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>