Statens järnvägar 1906-1931. Minnesskrift i anledning av de svenska statsbanornas 75-åriga tillvaro / Band 2 - Del 3. Bana och byggnader; Del 4. Maskintjänsten; Del 5. Förrådsväsendet; Del 6. Huvudverkstäderna; Del 7. Elektrifiering och elektrisk drift / 688 (1931) Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kollossningsanordningar

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

stad att få uppsätta en kollossningskran å kajen i Stugsund. När dessa
och andra i samband med frågan stående spörsmål blivit klarlagda, hade
tillfälligt under kristiden vedeldning blivit införd å lokomotiven i
Norrland. Importen av stenkol till Stugsund upphörde därmed för någon tid,
och frågan om anordnande av kolkran blev undanskjuten.

570. Statens järnvägars kollossningskran och kolupplag i Stugsund.

Sedan kolimporten åter kommit igång, upptogs år 1923 frågan om
anskaffande av kolkran för Stugsund. Med Söderhamns stad träffades år
1924 överenskommelse om utbyte av dispositionsrätt till vissa
markområden, varigenom för statens järnvägar erhölls en upplagsplats av ungefär
samma storlek som förut, vilken med hela sin längd, 115 m, når fram till
kajspåren, så att lossning kan ske mera direkt i upplag.

Järnvägsstyrelsen kunde därefter gå i författning om att anskaffa en
kran, och den 30 oktober 1924 träffades avtal om leverans av en elektriskt
driven dubbelportalkran jämte kolficka och två gripskopor. Kranen
uppsattes under år 1925 och kunde tagas i bruk i oktober månad samma år.

Kranen jämte kolupplaget och kolfickan visas å bild 570. Kranportalen
är utförd såsom en kranbro, vilande på två ben, vilka löpa på ett särskilt
kranspår. Den på portalen uppbyggda svängkranen med sitt manöverhus
uppbäres av en vagn, som är rörlig på en längs portalen anordnad
löpbana, varigenom kranen behärskar den närmast kajen liggande delen av
upplaget. Kranarmen är höj- och sänkbar medelst elektrisk motor, och
största utliggningen utanför kajkanten är 8,7 m. De självgripande
skoporna hava 2,5 kbm rymd. Med denna kran kan man i medeltal utlossa
från fartyg 70 ton stenkol per timme.

Den 25 kbm rymmande kolfickan är anordnad å inre benet av en
farbar bock, som löper på samma spår som kranen. Å samma bockben är

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>