Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Verkstadsdriftens planläggning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
reparationsbehovet var med dåtidens förhållandevis enkla fordon och
föga intensiva trafik tämligen litet, och arbetslönen utgjorde, som förut
sagts, den mindre delen av totalkostnaderna. Det fanns därför till en
början inga påtagliga skäl för en centralisering av driften, i all synnerhet
som man i en ökning av antalet verkstäder såg en bestämd fördel: då
fordonen kunde föras till relativt närbelägna verkstäder, sparade man
transporttid.
Genom förhållandenas utveckling kom emellertid efterhand, med
början redan på 1880-talet, denna uppfattning att giva vika. Norrland
öppnades för järnvägarna, och när så småningom kapaciteten hos de
förutvarande verkstäderna tagits fullt i anspråk, växte kraven på en
centralverkstad, avsedd till en början att specialiseras på de tekniskt sett mest
krävande arbetena, lokomotivreparationerna, men sedermera också
avsedd för person- och godsvagnsreparationer. Denna verkstad, förlagd till
Örebro, kom till vid sekelskiftet och blev redan från början tilltagen i helt
annat omfång än de tidigare byggda verkstäderna; dit samlades
sedermera också vissa speciella arbeten såsom ångpannearbeten, plåt- och
bleckslageriarbeten, underhåll av elektriska apparater samt
presenningstillverkning.
Någon radikal ändring i planen för de olika verkstädernas organisation
blev emellertid icke härmed genomförd. Nya verkstäder, däribland flera
i Norrland, kommo till, så att de vid världskrigets början existerande
egentliga verkstäderna voro (inklusive centralverkstaden) fjorton stycken,
nämligen:
Antal arbetare Procent
Centralverkstaden i Örebro ........................799 26,4
Verkstaden i Malmö ....................................511 16,9
» » Göteborg ................................449 14,8
» » Liljeholmen ..........................303 10,0
» » Östersund ..............................173 5,7
» » Not viken ..............................168 5,5
» » Boden ....................................165 5,4
» » Bollnäs ..................................157 5,2
» » Tomteboda ............................121 4,0
» » Kristinehamn ........................65 2,1
» » Örebro (distriktsverkstad). . 47 1,5
» vid Stockholms norra ............27 0,9
» i Luleå ......................................26 0,9
» » Linköping ............................20 0,7
S:a 3 031 100,0
Av de olägenheter, som denna decentralisering så småningom visade
sig medföra, trädde, av lätt insedda skäl, en särskilt i förgrunden,
nämligen bristen av enhetlig ledning av de hittills oberoende av varandra
administrerade verkstäderna. Järnvägsstyrelsen tillsatte därför för
frågans utredande särskilda sakkunniga, vilkas år 1916 avgivna »Betänkande
angående verkstadsdriftens och förrådstjänstens etc. anordnande» blev
grunden till den organisation av verkstäderna, som infördes fr. o. m. år
1918 och fortfarande gäller.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
