Statens järnvägar 1906-1931. Minnesskrift i anledning av de svenska statsbanornas 75-åriga tillvaro / Band 2 - Del 3. Bana och byggnader; Del 4. Maskintjänsten; Del 5. Förrådsväsendet; Del 6. Huvudverkstäderna; Del 7. Elektrifiering och elektrisk drift / 713 (1931) Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Arbetarförhållanden

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

anställda att kvarstå i arbetet), regler för arbetstidens förläggning, för
ersättning av övertidsarbete, för tjänstledighet med bibehållen avlöning, för
sjukvård, sjuk- och dödsfallsersättning o. s. v.

590. Monteringsverkstaden för lokomotiv, Östersund.

I själva löneavtalet bestämmas minimitimlöner för olika yrkesgrupper
och dyrorter och fastslås vidare det förut nämnda premielönesystemet
såsom grundläggande för all ackordsberäkning. Då samtidigt härmed alla
dyrtidstillägg inarbetats i ackorden, vilket tidigare icke varit fallet, pågår
just för närvarande en omfattande omräkning av ackorden, som
emellertid lämnar såväl principen för ackorden som deras reella belopp orubbade.

Det kan i detta sammanhang vara av intresse att undersöka det
eventuella inflytande, som den flytande arbetsgången kan få på lönesystemets
utformning. Rent principiellt sett har premielönen uppkommit på grund
av svårigheterna att fastställa riktiga ackord; i den mån ett ackord blivit
för högt satt, har den onormala förtjänst, som det rena ackordet skulle
hava givit arbetaren, icke tillfallit honom ensam utan delats mellan
honom och arbetsgivaren. Ett av de väsentliga skäl, som givit anledning
till systemets införande och bibehållande vid verkstäderna, är också det,
att det berett svårigheter att vid de olika verkstäderna med dessas olika
dyrortsgruppering tillämpa olika ackord på samma slags arbete, även
där arbetsmetoder och teknisk utrustning icke varit desamma. Detta är
också förklaringen till att systemet givit tillfredsställande resultat inom
statsbanornas verkstäder, när det inom en del andra industrier, där det
tidigare tillämpats, blivit övergivet.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>