- Project Runeberg -  Statens järnvägar 1906-1931. Minnesskrift i anledning av de svenska statsbanornas 75-åriga tillvaro / Band 2 - Del 3. Bana och byggnader; Del 4. Maskintjänsten; Del 5. Förrådsväsendet; Del 6. Huvudverkstäderna; Del 7. Elektrifiering och elektrisk drift /
717

(1931) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Förrådsanskaffning och kostnadsredovisning - Framtida utveckling

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


Genom dessa förändringar blir verkstadsrörelsen i likhet med
statsbanornas övriga rörelsegrenar redovisningstekniskt fast knuten till
statsbaneaffären i dess helhet. Betydelsen av detta ligger kanske framför allt
i det förhållandet, att, i en så vitt förgrenad rörelse som statens järnvägars,
ekonomiska åtgärder på ett håll nästan alltid medföra ekonomiska
konsekvenser även på andra håll. Man kan som exempel välja beståndet av
rullande materiel; om detta pressas till den för linjetjänsten
gynnsammaste punkten, så kan detta tänkas inverka högst ogynnsamt på
verkstädernas möjlighet att ordna reparationerna ekonomiskt, och vice versa.
Först genom en central överblick över olika åtgärders inverkan på
samtliga kostnader blir man i stånd att söka och finna det gemensamma
optimum.

Givet är emellertid, att det under alla förhållanden måste finnas vissa
anledningar till motsättningar vid skötseln av en sådan rörelse som
underhållet av en järnvägs fordonspark. De rent verkstadsekonomiska kraven
måste ofta komma i konflikt med trafikens krav på att få ställa fordonen
till förfogande på de tider, då de från trafiksynpunkt lättast kunna
undvaras. De störningar i det planerade arbetet, som härav kunna
förorsakas, innebära för verkstadsdriften avsevärda merkostnader, men de kunna
aldrig, om man vill tillgodose det helas intresse, undvikas.

FRAMTIDA UTVECKLING



Den del av 25-årsperioden, som faller efter världskrigets slut, har
varit en tid av stark utveckling inom verkstadsdriften. Åtskilliga av
de initiativ, som tagits, få emellertid ännu icke betraktas som slutförda.

Så finnes det säkerligen åtskilliga skäl, som tala för en ytterligare
koncentration av driften och specialisering av verkstäderna. De
omläggningar av arbetsgången, som kunnat ske i de senast ombyggda
verkstäderna, tyda på att varje fordon nästan utan hänsyn till avstånden bör
transporteras till den verkstad, där man kunnat specialisera sig på just
det erforderliga slaget av reparationer, och att en ännu längre driven
koncentration härvid är önskvärd för att man skall kunna utnyttja alla
resurser i fråga om tekniska hjälpmedel.

Redan den nuvarande fördelningen av arbetsuppgifterna på de olika
verkstäderna innebär (såsom framgår av följande redogörelse för de olika
verkstädernas utveckling), att åtskilliga steg till ökad specialisering av
verkstäderna tagits under perioden. Denna fördelning, som f. n. ter sig
på följande sätt:

Örebro: Personvagnar. Godsvagnar. Ånglok. Elektriska lok.

Tomteboda: Mindre revisioner av personvagnar.

Göteborg: Personvagnar. Godsvagnar.

Malmö: Personvagnar. Godsvagnar (spec. kylvagnar). Ånglok.

Bollnäs: Godsvagnar.

Östersund: Ånglok. Personvagnar.

Notviken: Ånglok. Elektriska lok. Malmvagnar. I mindre omfattning
person- och godsvagnar.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 19:47:52 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/sj1931/2/0723.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free