Statens järnvägar 1906-1931. Minnesskrift i anledning av de svenska statsbanornas 75-åriga tillvaro / Band 2 - Del 3. Bana och byggnader; Del 4. Maskintjänsten; Del 5. Förrådsväsendet; Del 6. Huvudverkstäderna; Del 7. Elektrifiering och elektrisk drift / 741 (1931) Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fortsatt elektrifiering av Malmbanan

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

I december 1916 inlämnade järnvägsstyrelsen ett förnyat förslag till
elektrifiering av linjen Kiruna—Svartön och framhävde därvid, att de
av statsutskottet som skäl för uppskov med anläggningen anförda
förhållandena, att prisstegringen å de för elektrifieringen erforderliga
materialierna måste föranleda en betydande fördyring av anläggningen, då i
ännu högre grad gjorde sig gällande än i början av år 1916. De genom
kristiden inträdda prisstegringarna hade nämligen icke blott fortfarit
utan därtill väsentligen ökats. Med hänsyn därtill ansåg sig
järnvägsstyrelsen icke böra ifrågasätta ett beslut om anslag till omedelbart
utförande av anläggningen i dess helhet men hade dock velat bringa frågan
ånyo under omprövning, varvid järnvägsstyrelsen inskränkte sig till att
begära ett principbeslut, att anläggningen skulle komma till stånd, då
tiden därför bleve lämplig, ävensom ett mindre anslag för
elektrifieringens delvisa påbörjande.

611. Polcirkelns transformatorstation. Denna är av den förenklade typ, som användes för linjen Kiruna—Svartön.

Järnvägsstyrelsen framhöll i sin berörda skrivelse, hurusom
förhållandena under år 1916 särskilt givit vid handen, vilka fördelar som
vunnits genom att en del av Riksgränsbanan varit elektrifierad och som än
vidare kunnat vinnas, därest banan i sin helhet varit anordnad för
elektrisk drift. Sålunda Hade vid gällande kolpris värdet av den
kolmängd, som åtgått för
trafiken å den icke
elektrifierade bandelen
under tiden den 1 oktober
1915—den 30 september
1916, 72 000 ton, uppgått
till cirka 4 milj. kr.,
under det att den kolmängd
av 15 500 ton, som under
samma period kunde
antagas hava åtgått å
linjen Kiruna—Riksgränsen,
därest den ej varit
elektrifierad, skulle betingat
ett pris av 850 000 kr. Då
nu kalkylerna för
elektrifieringen av
sistnämnda sträcka baserats på
ett kolpris, motsvarande
250 000 kr. för
ifrågavarande period, hade alltså
på den elektrifierade
linjen uppstått en besparing
av 600 000 kr. utöver den,
varmed kalkylerats. Det
hade vidare visat sig, att,
trots av kristiden

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>