Statens järnvägar 1856-1906. Historisk-teknisk-ekonomisk beskrifning / Del 1. Historik / 20 (1906) Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Om uppkomsten af järnvägar. Af Byrådirektören K. G. A. Welin

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

En ännu vidsträcktare förbindelse erhöll detta komplex med de banor,
som vid samma tid från Yngen utlades åt olika håll. Västerut sträcktes
Yngen–Daglösens järnväg, äfven den afsedd för hästdrift. För trafikens
besörjande öfver den 90 m höga landthöjden mellan de båda sjöarna anlades
å den brantaste delen däraf ett lutande plan af 135 meters längd, hvarå
de nedgående lastade vagnarna drogo upp de uppåtgående tomma medels
en ståltrådslina. Norrut från sjön Yngen anlades Lerviks järnväg till sjön
Långban, och österut byggdes Saxa hästbana till sjön Saxen.

Genom ytterligare ett med detta sammanhängande system af vattenvägar
och hästbanor vanns en för bruksdriften inom Värmland på sin tid mycket
betydelsefull förbindelse ända från Vänern upp till gränsen mot Dalarna.

Slutligen torde i detta sammanhang böra erinras därom att Sveriges
första normalspåriga järnväg för lokomotiv är den 1856 öppnade, 18 km
långa linjen mellan Ervalla och Nora. Före 1860 öppnades dessutom
följande banor, nämligen Gäfle–Dala järnväg, 92 km lång, mellan Gäfle och
Falun, linjen Köping–Frövi, 46 km lång, af Köping–Hults järnväg samt
Marma–Sandarne järnväg, 11 km lång, mellan sjön Marma och Sandarne
lastageplats vid Bottniska viken, äfven dessa banor samtliga normalspåriga.

Innan denna inledande öfversikt afslutas, må ur det af G. Sundbärg
utgifna arbetet Aperçus Statistiques Internationaux lämnas några uppgifter
rörande jordens järnvägsnät.

Utvecklingen af detsamma framgår af följande tabell, som angifver totala
längden vid slutet af nedannämnda år:

År	1825	61	km
»	1830	175	»
»	1835	2,067	»
»	1840	7,856	»
»	1845	17,123	»
»	1850	38,399	»
»	1855	66,529	»
»	1860	106,853	»
»	1865	144,731	»
»	1870	210,043	»
»	1875	295,583	»
»	1880	371,811	»
»	1885	488,258	»
»	1890	614,725	»
»	1895	700,914	»
»	1900	800,119	»

Af 1900 års järnvägar voro 224,242 km statsbanor och 575,877 km
enskilda banor.

Det kapital, som nedlagts i det vid 1900 års slut befintliga totala
järnvägsnätet, är beräknadt till 201,615,43 miljoner francs. Antalet lokomotiv
uppskattades samma år till 146,126, antalet personvagnar till 256,960 och

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>