- Project Runeberg -  Statens järnvägar 1856-1906. Historisk-teknisk-ekonomisk beskrifning / Del 1. Historik /
22

(1906) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Politisk historik. Af Lektorn A. Rydfors - I. Enskilda Järnvägsinitiativ

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

POLITISK HISTORIK.

I. ENSKILDA JÄRNVÄGSINITIATIV.





Frågas det, på hvilka nya uppgifter det svenska folket under
den snart hundraåriga fredsperioden nedlagt det mesta af
sin dådkraft, är det lätt att svara med en hänvisning till
de stora kommunikationsarbetena. Genom dem har det
gångna århundradet tillfört riket en summa af fredliga
eröfringar, som kanske kostat lika mycket af möda och
penningar som förut de krigiska, men som löpa mindre
risk än dessa att förloras och därför ha större utsikter att bli till
välsignelse för många nya släktled.

Liksom nordens äldsta befolkning länge hade sjön till farled, innan den
började inrätta vägar äfven till lands, så koncentrerade sig 1800-talets förra
hälft med lika stor ifver på att bygga kanaler som den senare på
järnvägsföretag. Hade icke Stephensons uppfinning mellankommit och omkastat det
gamla förhållandet, att samfärdseln är svårare till lands än till sjöss, skulle
kanalbyggandet säkerligen ännu ha fortgått och landet ha ägt ett vida mer
omfattande kanalnät än nu är förhållandet. Ty flera förslag i sådan riktning
hade uppgjorts och voro föremål för myndigheternas uppmärksamhet, då
järnbanefrågan kom och trängde dessa i skuggan.

Emellertid har öfvergången från kanal- till järnvägsbyggandet ingalunda
saknat sitt organiska sammanhang. Ej nog att såväl järnvägstankens
banbrytare i Sverige, Adolf Eugen von Rosen, som dess utförare, Nils Ericson,
af Baltzar von Platen mottagit de starkaste impulser för sin framtida
verksamhet; de första järnvägsprojekten i Sverige framgingo direkt ur
kanalarbetena, och det dröjde länge nog, innan man vid uppgörandet af
järnvägsförslag upphörde att begagna synpunkter, som voro lånade från
kanalbyggandet.

Då det under kanalbyggandets tid gällde som trosartikel, att alla Sveriges
större insjöar borde genom vattenvägar förenas med hvarandra, kunde
Platen under sin verksamhet för Vänerns och Vätterns förbindande inbördes
och med hafvet ej undgå att rikta sina tankar på dessa insjöars förenande
äfven med Hjälmaren och därigenom indirekt med Mälaren. Sedan Vänern
och Vättern samrnanbundits genom Göta kanal, liksom Mälaren och
Hjälmaren redan voro förenade genom Hjälmare kanal, måste det ju synas som
ett gifvet slutkrön att sammankoppla dessa båda vattensystem genom en kanal
mellan Vänern (eller Vättern) och Hjälmaren, såsom redan varit påtänkt
vid flera tillfällen under föregående århundraden. Ehuru de riksdag efter
riksdag återkommande striderna om Göta kanalverk, hvilket kom att kosta

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 19:48:21 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/sj50/1/0028.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free