- Project Runeberg -  Statens järnvägar 1856-1906. Historisk-teknisk-ekonomisk beskrifning / Del 2. Bana och byggnader /
7

(1906) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

det af banorna norr om Storvik, men i detta sammanhang må dock
nämnas, att rälsvikten för dessa senare banor bestämdes till 27,27 kg pr meter,
samt att å den västligaste delen af tvärbanan genom Jämtland
lutningsför-hållandet 16,6 7 %o kom till användning, under det att å öfriga då befintliga
statsbanor största lutningen uppgick till endast 10 %o-

Under de 20 år, styrelsen öfver statens järnvägsbyggnader hade
ledningen af statsbanebyggnaderna om hand, färdigbyggdes och öppnades för
allmän trafik icke mindre än 1,472 km statsbanor, nämligen:

sammanbindningsbanan genom Stockholm med en längd af ..... 4 km

statsbanan Sköfde—Karlsborg * * * * ...... 48 >

södra stambanan, delen Liatorp—Mullsjö » » > * ...... 194 >

nordvästra stambanan, Laxå—norska gränsen, med en längd af 211 *

grenbanan Kil—Fryksta * * * * 4 *

östra stambanan, Katrineholm—Nässjö » > » * 217 *

norra stambanan, Stockholm—Storvik » » » »219 *

stambanan genom Norrland, delen Storvik—Ånge » » * » 268 »

* * * * Torpshammar—norska gränsen,

med en längd af .............................................. 305 >

grenbanan Kilafors—Kilafors nedre med en längd af........... 2 >

Nämnda tidsperiod, under hvilken generaldirektören K. O. Troilius var
chef i kungl. styrelsen för statens järnvägstrafik och öfverdirektör H.
El-worth utöfvade chefskapet för statsbanornas banafdelning, anlades därjämte
genom sistnämnda styrelses försorg den 7 km långa banan Karlberg—
Vårtan, hvarförutom den af enskildt bolag utförda och för trafik år 1873
upplåtna 96 km långa bredspåriga banan från Hallsberg till Mjölby
inköptes af statsverket och sålunda införlifvades med statsbanenätet. Statens
trafikerade järnvägar erhöllo således under omförmälda tid en tillökning af
sammanlagdt 1,575 km.

Sedan dåvarande chefen för styrelsen öfver statens järnvägsbyggnader
generaldirektören K. G. Beijer förordnats att äfven öfvertaga chefskapet i kungl.
väg- och vattenbyggnadsstyrelsen, bestämdes genom kungl. bref den 2 juni
1882, att i stället för styrelsen öfver statens järnvägsbyggnader, hvilken
med utgången af året skulle upphöra, kungl. väg- och
vattenbyggnadsstyrelsen skulle tillsvidare från och med år 1883 utöfva högsta ledningen af
statens järnvägsbyggnader.

Kungl. våg- och vattenbyggnadsstyrelsen hade sålunda ledningen af statens
järnvägsbyggnader åt sig anförtrodd från den 1 januari 1883, då
föredragning af statsbanebyggnaderna rörande ärenden uppdrogs åt en byråchef,
hvilken äfven skulle handlägga ärenden rörande enskilda järnvägar. Till
byråchef förordnades då förutvarande byråchefen i styrelsen öfver statens
järnvägsbyggnader öfverstelöjtnanten grefve R. Cronstedt.

Sedan generaldirektören K. G. Beijer erhållit nådigt afsked, utnämndes
den 11 augusti 1887 till hans efterträdare såsom chef i kungl. väg- och
vattenbyggnadsstyrelsen öfversten grefve R. Cronstedt, som innehade detta

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 13:10:32 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/sj50/2/0019.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free