- Project Runeberg -  Statens järnvägar 1856-1906. Historisk-teknisk-ekonomisk beskrifning / Del 2. Bana och byggnader /
13

(1906) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

komma till stånd i rikets nordligaste län, nien nu, femtio år efter
igångsättandet af arbetena å de första statsbanorna, är dock så förhållandet. Nu
äro statsbanorna utsträckta nästan genom Sveriges hela fastland från Skånes
slätter till Jämtlands och Lapplands fjälltrakter.

För att förtydliga hvilken ansenlig utsträckning statsbanorna numera
hafva, må nämnas, att kortaste afståndet från den sydligaste
statsbanesta-tionen, Malmö, till den nordligaste stationen, Riksgränsen, uppgår längs efter
statsbanan räknadt till icke mindre än 1,991 kilometer.

Vid 1905 års utgång hade statsbanorna en sammanräknad längd af 4,245
km. Detta kilometertal representerar de af staten anlagda och ombyggda
banornas längd i hufvudspåret jämte motsvarande längd för de af
statsverket inköpta bredspåriga banorna. Ursprungligen har denna totallängd varit
4,247 kilometer, men af det samtidigt med linjen Storvik—Ånge byggda
spåret från Kilafors till sjön Bergviken hafva 2 km blifvit upprifna. Tabellen
å sid. 14 och 15 utvisar huru ofvannämnda totallängd af hufvudspåret är
fördelad på de olika statsbanorna.

I ännu större grad än statsbanorna hafva våra privata järnvägar
utvecklats, därvid desamma dock hufvudsakligen utsträckts öfver rikets södra och
mellersta delar. Dessa banors trafikerade längd var vid 1905 års utgång
8,495 km.

De Ire konungar, under hvilkas regeringstider våra järnvägar erhållit sin
nuvarande omfattning, hafva med största intresse verkat för det stora målets
vinnande.

Konung Oskar i var stiftaren af det svenska statsbanesystemet och
under hans regering anlades 168 km statsbanor — af hvilka, såsom ofvan
nämnts, de första bandelarna Göteborg—Jonsered och Malmö—Lund
öppnades för allmän trafik den 1 december 1856 — äfvensom 101 km privata
banor. Af dessa senare hafva sedermera 36 km blifvit dels inköpta af
staten, dels upphört att trafikeras.

Under konung Karl xv:s regering öppnades västra och södra stambanorna
i sin helhet för trafik, utfördes den första järnvägsförbindelsen med Norge
och anlades genom hufvudstaden sammanbindningsbanan mellan de norr
och söder därom byggda stambanorna. Då byggdes 1,030 km statsbanor
och 515 km privatbanor, af hvilka senare 44 km sedermera dels blifvit
inköpta af staten, dels upphört att trafikeras.

Under konung Oskar ii:s regering har anläggandet af såväl statsbanor som
privatbanor fortgått på det mest storslagna sätt, i det att från denna konungs
tillträde till regeringen och intill 1905 års utgång statsbanorna tillökats med
3,049 km och privatbanor byggts å sannnanlagdt 8,402 kms längd. Af
dessa senare banor hafva dock 443 km inköpts af staten, hvadan sålunda
totalökningen under denna tid uppgått till icke mindre än 11,008 km.

Konung Oskar II har å högfjällen sammanlänkat två af de
mellan-riksbanor, hvilka, utförda som statsbanor, förbinda Bottenhafvet med de
ständigt isfria kusterna vid Västerhafvet.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 13:10:32 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/sj50/2/0041.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free