Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
till kontroll öfver arbetets behöriga utförande. Däraf syntes åter hafva
blif-vit en följd, att arbetsbefälet hvarken kunde utöfva tillbörlig uppsikt öfver
arbetarna eller så, som önskligt vore, tillgodose deras intressen, särskildt i
deras mellanhafvanden med arbetsförmännen. I synnerhet syntes det
förhållande, att arbetsbefälet numera alldeles fritagits från allt ansvar för
fördelningen emellan arbetsförmännen och arbetarna af likviden för arbetena,
hafva föranledt mycket missnöje.
Med anledning häraf anmodades kungl. järnvägsstyrelsen inkomma med
yttrande rörande bland annat, huruvida antingen med bibehållande af det
angifna systemet ändrade anordningar kunde vidtagas i syfte att
undanröja de olägenheter, som med den nuvarande tillämpningen däraf följt,
eller de omförmälda entreprenaderna lämpligen borde afskaflas och således
arbetets utförande i dess helhet ombesörjas direkt genom arbetsbefälet,
hvilket dock icke syntes behöfva utesluta användningen af beting, i
öfver-ensstämmelse med hvad som före år 1888 ägde rum.
I sitt med anledning häraf den 19 januari 1903 afgifna utlåtande
anförde kungl. järnvägsstyrelsen bland annat följande.
De af kungl. väg- och vattenbyggnadsstyrelsen utfärdade bestämmelserna
hade under järnvägsbyggnadernas fortgång undergått flera modifikationer.
BeträfTande arbetets ledning vore sålunda att märka, att tjänstemännens å
ett arbetsdistrikt antal efter hand inskränkts och att desamma numera
utgjordes af en arbetschef, afdelningsingenjörer, en materialförvaltare, en
byråingenjör, en materialbokhållare, en bokförare samt en eller flera biträdande
ingenjörer. I fråga om de afdelningsingenjörerna tilldelade sträckor vore
dessa i allmänhet af 12 å 15 kilometers längd, beroende detta därpå, att
nämnda tjänstemäns verksamhet ute på linjen i hufvudsak bestode i
utöfva nde af kontroll öfver pågående arbeten, hvaremot de i regel icke deltoge
i sektioneringar och äfvägningar, hvilka utfördes af biträdande ingenjörer,
ingei\jörselever och schaktmästare. Arbetslagen hade i allmänhet ej bildats,
förrän anbud å förekommande arbeten af arbetsförmännen ingifvits och af
arbetschefen godkänts, hvarefler förmännen (entreprenörerna) antagit
erforderligt antal arbetare för de öfverenskomna arbetenas utförande. Det skulle
också vara i flera afseenden olämpligt, om ett större antal arbetare infunne
sig och låge sysslolösa under den tid, underhandling påginge mellan
arbets-befalet och förmännen om villkoren för arbetsaftalen, helst det mången
gång inträffat, att de af förmännen ingifna anbuden icke kunnat af
arbetschefen godkännas. Vid de skriftliga arbetsaftalens upprättande vore sålunda
ofla ännu inga uppgörelser träffade mellan förmännen (entreprenörerna) och
arbetarna i deras blifvande respektiva arbetslag om fördelningen af
arbetsförtjänsten, utan först sedan erforderligt antal arbetare hunnit blifva antaget
kunde sådan öfverenskommelse ske. Dessa uppgörelser om
arbetsförtjänstens fördelning skedde i regel icke skriftligen utan endast muntligen, och
hade detta förfarande med muntlig uppgörelse i allmänhet visat sig vara
tillfyllest, men i enstaka fall vid tillämpningen föranledt tvistigheter och missnöje.
Styrelsen anförde vidare, att då fråga nu förelåge, huruvida vid statens
järnvägsbyggnader vare sig med bibehållande af det nu gällande systemet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
