- Project Runeberg -  Statens järnvägar 1856-1906. Historisk-teknisk-ekonomisk beskrifning / Del 2. Bana och byggnader /
42

(1906) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

För reparationsarbetens utförande å den rullande materielen byggdes
verkstäder vid Liljeholmen och Göteborg, och för hanbevakningspersonalens
härbärgerande uppfördes 186 vaktstugor.

Anläggningskostnaden för västra stambanan, inbegripet banan till
Södertälje, uppgick enligt 1863 års bokslut till 36,228,939 kronor 23 öre, häri
inberäknad kostnaden för anskaffning af den första uppsättningen af rullande
materiel. De af riksdagen för banbyggnaden beviljade anslagen, hvilka
äfven innefatta anslag till banan från Hallsberg till Örebro, uppgingo till
inalles 37,504,368 kronor. Dessutom bidrog, såsom härofvan nämnts,
Stockholms stad till anläggningen med 150,000 kronor, hvadan totalsumma
anvisade medel belöpte sig till 37,654,368 kronor. I räkenskapen äro
statsanslagen fördelade med 36,078,939 kronor 23 öre å västra stambanan och

1,425,428 kronor 77 öre å Hallsberg—Örebrobanan.

Anslagen till dessa båda banor beviljades af riksdagarna 1853—1854,

1856—1858 och 1859—1860 med resp. 6,000,000,

13,945,000 och 17,559,368 kronor.

Arbetena å västra stambanan påbörjades vid
Skafveryd i närheten af Alingsås den 30 april
1855, hvilken dag alltså kommer att förblifva en
märkesdag i svenska statsbanornas historia. I
egenskap af öfveringenjör förordnades dåvarande
majoren vid väg- och vattenbyggnadskåren K. E.
Norström å linjesträckan från Göteborg till
Bo-darne vid gränsen af Örebro län, och såsom t. f.
distriktsingenjör tjänstgjorde å denna bandel
dåvarande kaptenen vid nämnda kår J. G. Richert.
A sträckan från Stockholm påbörjades arbetena
år 1858 under direkt ledning af öfverste N.
Ericson med dåvarande kaptenen vid väg- och vattenbyggnadskåren H. Elworth
såsom distriktsingenjör. I mån af arbetenas utsträckning indelades slutligen
västra stambanan mellan Stockholm och Bodarne i fyra arbetsdistrikt
under ledning af, förutom kaptenen Elworth, distriktsingenjörerna dåvarande
kaptenerna i nämnda kår grefve R. Cronstedt, L. M. Nordenfelt och
G. M. Nerman.

Första steget till bringande i verkställighet af statsmakternas framsynta
beslut att anlägga järnvägar för statens räkning skedde, såsom ofvan
anförts, å västra stambanan, och det var äfven å denna bana samt å södra
stambanan som ordnad trafik först kom till stånd. Den minnesvärda 1
december 1856 öppnades nämligen för allmän samfärdsel den 15 km
långa bansträckan Göteborg—Jonsered samt linjen Malmö—Lund å södra
stambanan, och sedermera blefvo för hvarje år en eller flera nya delar af
västra stambanan färdigbyggda och för trafik upplåtna, till dess slutligen
den 8 november 1862 så kunde blifva förhållandet å banan i dess helhet.
De olika bandelarna togos sålunda för trafik i bruk å följande tider,
nämligen :

J. (i. RICHEUT, f. 1828, «1. 18!>5.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 13:10:32 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/sj50/2/0070.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free