- Project Runeberg -  Statens järnvägar 1856-1906. Historisk-teknisk-ekonomisk beskrifning / Del 2. Bana och byggnader /
77

(1906) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

bandelen Heby—Sala ....

* Sala—Krylbo • ••

> Krylbo—Storvik

den 11 september 1873,
» 1 december 1873,

* 6 september 1875.

14. STAMBANAN GENOM NOBBLAND.

STORVIK—ÅNGE OCH TORPSHAMMAR—RIKSGRÄNSEN.

I de af öfversten friherre Nils Ericson upprättade förslag -till
stambanor hade gränsen för norra stambanan beslämts vid Storvik å Gäfle—Dala
järnväg. När sedermera fråga uppstod om statsbanans utsträckning vidare
norrut antogs benämningen stambanan genom Norrland, hvilken omfattar
hela den uppåtgående statsbanan från Storvik till Sollefteå vid
Ångerman-ålfven äfvensom tvärbanan från Torpshammar till riksgränsen.

Arbetena påbörjades samma år å linjen från Storvik till Ånge och å
t vårbanan. De af riksdagen beviljade anslagen afsågo dessa båda linjer
gemensamt, hvarför de ock blifvit sammanförda i denna beskrifning. För den
sedermera byggda linjen Bräcke—Sollefteå anvisades däremot särskilda
anslag, och för denna del af stambanan genom Norrland läninas därför
särskild redogörelse.

Vid 1873 års riksdag fattades det första beslutet om stambanans
fortsättning norr om Storvik. Då bestämdes nämligen dels att en bredspårig
järnväg med lätt öfverbyggnad skulle byggas från Storvik till Hybo i
Hälsingland och vidare därifrån till någon lämplig punkt å sträckningen
mellan Sundsvall och gränsen mot Norge, dels ock att en smalspårig tvärbana
skulle anläggas, hvilken bana, utgående från Torpshammar eller annan
lämplig punkt, skulle, med direkt eller indirekt beröring af Östersund,
fortlöpa till Aspåsnäset eller Krokom samt därifrån till riksgränsen för att där
sammanknytas med en norsk statsbana från Trondhjem. Riksdagen
anvisade däijämte 200,000 kronor till fullständiga undersökningar af
lämpligaste sträckningarna för de sålunda ännu obestämda delarna af
ifrågavarande banor, och beslöt antaga ett af Jämtlands läns landsting gjordt
erbjudande att, såsom bidrag till tvärbanans byggande utan anspråk på
återbetalning, lämna staten 900,000 kronor på de tider och med de villkor i öfrigt,
Kungl. Maj:t kunde finna för godt bestämma.

Det första byggnadsanslaget för här omhandlade banor beviljades af
1874 års riksdag, vid hvilken äfven beslutades att tvärbanan skulle erhålla
samma spårvidd som öfriga statsbanor. Till 1875 års riksdag aflät Kungl.
Maj:t proposition angående fastställelse af sträckningen för de delar af de
beslutade banorna, hvilkas riktning dittills icke blifvit bestämd, men
förslaget blef icke af riksdagen bifallet.

Vid 1876 års riksdag bestämdes i enlighet med Kungl. Maj:ts
framställning, att tvärbanan skulle dragas från Torpshammar västerut till Ånge
och därifrån öfver Gällösund och Östersund till Näskott, och 1877 års
riksdag fastställde slutligen, äfvenledes i enlighet med Kungl. Maj:ts förslag,
att den uppåtgående stambanan skulle byggas från Hybo öfver Välje till

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 22:37:07 2016 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/sj50/2/0105.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free