Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
af resp. 20 och 127 meters längd, öfver sjön Grötingen byggdes en bro
med 41,57 meters spann och för öfvergången af Indalsälfven erfordrades en
sådan i 4 spann, af hvilka 2 erhöllo 62 meters längd och de andra 41,57
meter långa öppningar. Rälens underkant å denna bro är belägen på den
betydliga höjden af 28 meter öfver älfvens lägsta vattenyta.
För terrasseringen kräfdes omflyttning af 2,130,978 kbm jord och
ut-sprängning af 84,158 kbm berg. Vattengenomlopp i banvallen bereddes
genom anläggning af 297 afloppstrummor och uppförande af 23
brobyggnader.
För banan korsande vägar anordnades 266 vägöfvergångar i banans plan
samt 5 vägbroar och 8 vägportar.
För bostäder åt banbevakningspersonalen uppsattes utefter järnvägslinjen
33 enkla och 25 dubbla vaktstugor samt 5 banmästarestugor.
Banan belädes med stålräler af samma vikt som de å tvärbanan genom
Jämtland, nämligen 27,2 7 kg pr meter.
Vid järnvägens byggande anlades 10 stationer, Bräcke station oberäknad,
äfvensom 5 mötesplatser.
Banans anläggningskostnad, anskaffning af rullande materiel häri
inbegripen, uppgick enligt 1894 års bokslut till 10,595,687 kronor 55 öre. För
anläggningen anvisade riksdagen inalles 10,500,000 kronor, däraf 2,000,000
kronor vid hvar och en af riksdagarna åren 1881, 1882, 1884 och 1885
samt 2,500,000 kronor vid 1883 års riksdag.
Arbetena, hvilka stodo under ledning af distriktsingenjören dåvarande
majoren A. T. Roos, påböijades i februari 1882, och de olika delarna
öppnades för trafik å följande tider, nämligen:
bandelen Bräcke—Håsjö............................. den 16 oktober 1883,
» Håsjö—Ragunda............................... » 1 december 1884,
» Ragunda—Sollefteå .......................... » 1 oktober 1886.
19. STAMBANAN GENOM ÖFRE NORRLAND.
LÅNGSELE—BODEN.
På bekostnad af Västernorrlands läns landsting hade redan under åren
1883—1884 undersökningar blifvit verkställda för stambanans fortsättning
norr om Ångermanälfven. Den då uppgångna linjen utgick från Hjälta,
beläget mellan Långsele och Sollefteå, och var därifrån dragen öfver Ed,
Sel-sjön och Byvattnet till Skorped.
Emellertid uppdrog Kungl. Maj:t den 31 juli 1885 åt en kommitté med
landshöfdingen G. Ryding som ordförande att verkställa utredning dels
rörande omfattningen och beskaffenheten af den trafik, som vore att påräkna
för en stambana genom öfre Norrland, dels huruvida vid byggandet af en
sådan bana borde tillämpas samma system som dittills tillämpats för
stambanan genom Norrland, eller om förenklingar i byggnadssättet kunde och
borde vidtagas för att erhålla billigare byggnadskostnad, dels ock om anled-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
