- Project Runeberg -  Statens järnvägar 1856-1906. Historisk-teknisk-ekonomisk beskrifning / Del 2. Bana och byggnader /
147

(1906) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

skafTenhet lämnade skulle tagas till rättesnöre såvidt densamma med
af-seende å klimat och andra förhållanden vore i Sverige tillämplig.

Det i instruktionen förutsatta byggnadssättet gällde de vid densammas
utfärdande föreslagna stambanelinjerna, hvilka i norr begränsades af Gäfle
—Dala järnväg. Då fråga uppstod om att fortsätta statsbanorna ännu
nordligare bestämdes först, såsom i historiken öfver statens järnvägsbyggnader
blifvit utförligare omnämdt, att minskad spårvidd skulle åtminstone delvis
komma till användning, men detta beslut blef dock, säkerligen till båtnad
för hela landet, upphåfdt och någon förändrad spårvidd för statens
järnvägar har sedan aldrig blifvit af statsmakterna ifrågasatt.

Om sålunda under de femtio år, som tilländalupit sedan statens
järnvägar böljade byggas, spårvidden icke undergått någon förändring, hafva
dock trafikens utveckling och däraf betingade ökade fordringar å tågens
vikt och farhastighet m. fl. förhållanden föranledt att, såsom i det
följande skall visas, de tekniska detaljerna särskildt hvad beträffar
öfverbygg-naden i en hel del fall numera rätt väsentligt skilja sig från dem som
tillämpades vid de första statsbaneanläggningarna.

STATSBANORNAS KRÖKNINGS- OCH LUTNINGSFÖRHÅLLANDEN.

j det föregående har omnämnts att för statsbanorna söder om Gäfle—
Dala järnväg fastställdes att krökningsradien i hufvudspåret icke finge utan
Kungl. Maj.ts medgifvande understiga 300 meter. Endast på ett ställe har
undantag gjorts härifrån, nämligen å västra stambanan invid sjön Aspen
i närheten af Jonsered. Den utstakade och fastställda banan var
framdragen öfver nämnda sjö, men under arbetenas utförande visade det sig
omöjligt att utan stora kostnader erhålla ett betryggande läge för sjöbanken till
följd af att sjöbottnen hade en mycket stark lutning, och därför blef det
nödvändigt att förlägga banan in på stranden. Detta lät sig emellertid icke
göra med användning af den nämnda minimiradien, och vid banans
om-stakning begagnades därför på detta ställe 267 meters radie för två kurvor.
med en sammanräknad längd af 770 meter.

Å de genom statens försorg nyanlagda banorna norr om Gäfle—Dala
järnväg har ej heller användts mindre radie i hufvudspåret än 300 meter.

Vid de under senare åren byggda statsbanorna har man såvidt möjligt
försökt att erhålla större minimiradier i hufvudspåret än 300 meter. Så
bestämdes minimiradien till 500 meter för statsbanan Krylbo—Frövi,
statsbanan Gällivare—Riksgränsen och linjen Göteborg—Skee, med undantag å
samtliga dessa banor för kurva invid station, där 300 meters radie i några
få fall kommit till användning.

Vid de dubbelspår, som på de sista åren kommit till utförande, har ock
300-meters kurva i det förutvarande spåret, där så utan alltför stora
kostnader kunnat ske, borttagits och ersatts af kurva med större radie.

Här nämnda minimiradie gäller emellertid endast för hufvudspåret. I
sidospår å stationer och i spårväxlar har denna radie icke alltid kunnat

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 19:49:03 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/sj50/2/0175.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free