- Project Runeberg -  Statens järnvägar 1856-1906. Historisk-teknisk-ekonomisk beskrifning / Del 2. Bana och byggnader /
163

(1906) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

och hankfyllning för de dubbelspår, som blifvit utförda å linjerna
Huddinge—Rönninge, Arlöf—Hessleholm samt Järfva—Märsta, och fig. 55
an-gifver sektionen för de två dubbelspåriga tunnlar, som genomsprängdes
med anledning af banans omläggning vid Tullingesjön i sammanhang med
dubbelspårets byggande mellan Huddinge och Rönninge.

Dubbelbanornas byggnadssätt skiljer sig hvad beträffar banvallen i
öf-rigt hufvudsakligen icke från det som användts vid statens enkelspåriga
järnvägar.

AFLOPPSTRUMMOR OCH KULVERTAR.

Vid järnvägsanläggningar är det af vikt att utefter och genom banvallen
bereda fullständig och obehindrad afledning för framrinnande vatten. I det
föregående har omnämnts huru diken anordnas utefter banvallen, och på
annat ställe redogöres för konstruktionen af broarna, hvilka erfordras för
framledande af större vattendrag. För mindre vattendrags förande genom
banvallen användas däremot afloppstrummor och kulvertar.

Afloppstrummor äro antingen täckta eller öppna; de förra kallas enkla,
då endast en öppning förefinnes, samt dubbla, när två eller flera öppningar
anbringats. Då erforderlig sektionsarea för vattnets framförande kunnat
erhållas med en bredd å trumöppningen af omkring 1,3 meter, har enkel
täckt trumma användts, men då större sektionsarea varit behöflig, har
dubbel täckt trumma måst byggas af den anledning att det i allmänhet mött
svårighet att anskaffa tillräckligt långa täckhallar.

När banvallen är så låg, att plats icke finnes för anbringande af
täck-hallar, eller då större bredd å öppningen erfordras, göres trumman öppen
och spåret öfver densamma uppbäres då af trä- eller stålbalkar.

Afloppstrummorna hafva merendels murats af granit, men sådana finnas
ock utförda af kalksten. Djupet å trummornas grundmurar är mycket
skiljaktigt i olika delar af landet. Under det att å de södra statsbanorna
grundmurens tjocklek för täckt trumma ofta år endast 0,6 meter, användes i
Norrland ett djup af ända till 1,8 meter under trummornas ändar och för
ving-murarna samt 1,2 meter för deras mellersta del. För öppen trumma, som
mera än täckt sådan är utsatt för köldens inverkan, erhåller däremot
grundläggningen samma djup under hela längden. Trummornas sidomurar
erhålla i basen en tjocklek af omkring en meter, hvilket mått dock varierar
med hänsyn till trummans höjd. För trumma med flera öppningar
uppmuras erforderligt antal mellanstöd af granit. Utskärning under trumman
af framrinnande vatten förhindras genom anbringande vid trummans nedre
sida af spåntvägg af plank. Den största höjd, som användts för öppningen
å täckt trumma, är 1,8 meter.

Då helt ringa vattengenomlopp erfordrats, har i banvallen inlagts
glaserade lerrör, hvilka vid in- och utloppen utmynna i granitmurar.

Hvälfda trummor eller s. k. kulvertar förekomma å statens järnvägar
med ett spann af från 2,4 till 4,8 meter, samt dessutom några sådana med

2 öppningar af intill 3 meters vidd hvardera. Kulvertamas genomskärning

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 13:10:32 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/sj50/2/0191.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free