Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
lig bredd, och bör i allmänhet ifrågakomma endast å sådana platser, där
isolering af en längre sträcka i ett sammanhang visat sig behöflig, hvarvid
balansplanets ändring förorsakar mindre olägenhet.
Vid höglyft har fyllnadsämnet utgjorts af grus eller dyjord, som i
förväg uttransporterats och upplagts utmed spåret. Då emellertid grusbädden
för att härvid fullständigt uppfylla sitt ändamål måste hafva ett djup af
minst 1,8 meter under rälernas underkant och spårets däraf föranledda
af-sevärda höjning skulle, enligt hvad ofvan påvisats, äfven i bästa fall kräfva
tämligen omfattande sidofyllningar, har djupet i allmänhet begränsats till
0,9 å 1,2 meter, hvarigenom visserligen icke alltid tjälskjutningen kunnat
helt och hållet oskadliggöras, men likväl dess verkningar blifvit
begränsade därhän, att spårets justering icke vidare uppställt några nämnvärda
svårigheter. Vid höglyft med dyjord har däremot isoleringen alltid afsett
att fullständigt hindra uppfrysning, enär fyllningsdjupet — ballasten
inberäknad — härvid icke behöft uppgå till mera än 1,2 meter efter dyjordens
sam mantryckning, och sålunda åtgärderna för understödjande af ballastens
doseringar varit mindre kostsamma. Dessa åtgärder hafva i många fall
inskränkt sig till uppläggning af torfvallar med tämligen stark sidolutning som
stöd för dyjordsbäddens för tryck mindre utsatta sidor. Vid anordnande
af sådan dyfyIlning utbredes efter spårets och ballastens aflägsnande
fyllnadsämnet lagervis å banvallen och tillstampas omsorgsfullt för minskning
i möjligaste mån af de i hvarje fall oundvikliga sättningarna vid spårets
trafikerande under närmaste tiden, hvarjämte till fördelning af spårets tryck
å den i böljan tämligen lösa dy bädden ofvan på densamma vanligen
utbredes ett lager af ris, ribb eller annat för ändamålet lämpligt virke till
underlag för ballasten, som därefter jämte själfva spåret återställes i behörigt
skick. Då emellertid dyjordens sammantryckning vid belastning icke kan
förekommas, gifves fyllningen en häremot svarande förhöjning af omkring
250 mm, hvilken medels ballasten utspetsas mot ändarna. Utspetsning
måste naturligen äfven anordnas vid hvarje höglyft, oberoende af
fyllnadsämnet, med anledning af spårets förändrade höjdläge å den isolerade
sträckan. Med hänsyn till den rätt betydande sättning, som uppstår för de
första efter dylyftens tillkomst öfver densamma passerande bantågen, måste
dessa därvid framföras med stor försiktighet samt spåret efter hvaije tågs
gång justeras, till dess dybädden genom sammantryckningen erhållit
tillräcklig stadga, gällande detta äfven i viss grad i fråga om höglyft med grus.
Af det ofvan anförda framgår, att höglyft endast i vissa fall kan med
fordel användas. Den mera allmänt tillämpade metoden för spårisolering
är sålunda den tjälskjutande jordens bortgräfning och ersättande med ett
isolerande ämne, och förfares härvid på följande sätt.
Sedan det för en viss utgräfningssträcka erforderliga fyllnadsämnet
blifvit förut framfördt och upplagdt utmed spårets ena sida, flyttas räler,
slip-rar och ballast åt motsatta sidan å den spårlängd, som för hvaije tillfälle
beräknas att isoleras, hvarefter jorden utgräfves ur banvallen till en bredd
af omkring 4 meter och ett djup, som vid grusfyllning uppgår till 1,8
meter under rälernas underkant, men vid användande af något af de öfriga
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
