Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Kostnaden har varit betydligt varierande såsom beroende dels af
isoleringens af klimatiska och andra förhållanden betingade beskaffenhet, dels
af tillgången på lämpligt isoleringsämne på närmare eller längre afstånd
från arbetsplatsen, dels af jordmånen och större eller mindre svårighet för
erforderlig dränering, dels af arbetspris å olika orter och tider. Sålunda
har spårisolering i öfre Norrland undantagsvis dragit en kostnad af ända
till 10 kronor pr meter spår, under det att kostnaden i södra delarna af
landet understundom föga öfverskridit 1 krona, hvarvid dock isoleringen i
senare fallet inskränkt sig till anbringandet under ballasten af en 0,2 5 å 0,3 o
meter djup bädd af kolaska. Medelkostnaden för spårisoleringar vid
statsbanorna under de 5 åren 1901—1905 har.utgjort 6 kronor 12 öre pr
meter spår.
Af hvad ofvan anförts rörande sättet för spårisoleringars utförande
framgår, att detta arbete under pågående trafik är förenadt med betydande
svårigheter och detta i högre grad ju lifligare denna trafik är, hvadan från
denna synpunkt vore fördelaktigt, om åtgärder till förekommande af spårets
rubbning genom tjälskjutning kunde vidtagas redan i samband med järnvägens
anläggning. Detta låter sig emellertid i allmänhet icke lämpligen göra i någon
större utsträckning, enär mestadels svårighet möter att utan någon tids
observation af spåret afgöra, å hvilka sträckor en dylik åtgärd af behofvet skäligen
påkallas. Dels kan nämligen jordmånens utseende vara vilseledande, i det
att understundom ( starkt grusblandad sådan kan förorsaka lika svår
tjälskjutning som vanlig jäslera, dels kan^uppfrysningen å en längre sträcka
ehuru betydlig dock vara så jämn, att ingen svårighet möter för spårets
justering utan omfattande och dyrbara isoleringsarbeten, dels har det
befunnits, attj.en från början betydande uppfrysning efter någon tid upphört för
att möjligen i stället visa sig på någon annan närbelägen punkt, hvilket
torde härleda sig från vissa vattenådrors ändrade riktning efter jordlagrens
genomskärning för spårets framdragande.1/ Flerstädes hafva äfven
uppfrys-ningar förekommit först en längre tid efter banans anläggning, utan att
något tecken däraf kunnat förmärkas under de första åren af järnvägens
trafikerande. j Isoleringen lär för öfrigt endast undantagsvis kunna
verkställas före spårets utläggning, enär erforderliga fyllnadsämnen sällan torde
finnas att tillgå så nära isoleringsplatsen, att desamma kunna dit framföras
utan anlitande af spåret, hvarvid kostnaden för isoleringen icke skulle kunna
nämnvärdt nedbringas under den vid trafikerad bana förekommande.
SLIPRAR.
Sliprar, hvarå rälerna i spåret fastas, äro af två slag, nämligen
tvär-sliprar, hvilka i spåret utläggas vinkelrätt mot rälerna, och långsliprar, som
placeras längs efter och under rälerna. Långsliprar hafva vid statsbanorna
kommit till användning endast å en del äldre broar, men hafva sedermera
utbytts mot tvärsliprar, som sålunda numera begagnas öfverallt å statens
järnvägar.
På den första kilometersträckan norr om Åkarps station i Skåne inlades
år 1886 på försök 1,000 sliprar af järn, hvilka dock efter 10 år borttogos
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
