- Project Runeberg -  Statens järnvägar 1856-1906. Historisk-teknisk-ekonomisk beskrifning / Del 2. Bana och byggnader /
203

(1906) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

fortsattes med jämn stigning till punkten D, hvarest den för cirkulära
kurvan erforderliga förhöjningen skall vara uppnådd.

Förökningen af spårvidden sker i hela den inflyttade cirkulära kurvan
och utjämnas å den paraboliska kurvan.

Redan vid de första statsbanornas anläggning iakttogs att öfvergången
mellan två intill hvarandra befintliga, åt motsatt håll gående lutningar
förmedlades genom ett horisontalplan, hvars längd i allmänhet icke understeg
30 meter. Vid spårets justering utjämnades emellertid vinklarna vid
brytpunkterna i någon mån. Undantag från denna regel förekomma dock,
såsom t. ex. å den nordligaste delen af stambanan Långsele—Boden, hvarest
på en del ställen sådana horisontalplan icke inlades.

Samtidigt därmed att föreskrift lämnades om användning af paraboliska
öfvergångskurvor mellan raklinje och cirkulär kurva i banans plan, bestämdes
äfven att öfvergången mellan vissa lutningar i banans vertikalplan skulle
ske medels kurvor. Dessa s. k. lutningskurvor skola förmedla öfvergången
mellan två intill hvarandra liggande lutningar, så snart skillnaden eller
summan (beroende på huruvida de båda lutningarna gå åt samma eller motsatt
håll) af lutningstalen (1 %>o, 2 %o etc.) öfverstiger 1, och skola dessa
kurvor utläggas med 10,000 meters radie, där den större lutningen är högst
10 °/oo, eljes med 5,000 meters radie.

Vid banvallens bildande måste hänsyn tagas till inläggningen af såväl
vertikalkurvor som öfvergångskurvor i plan, enär för skarpa lutningar och
öfvergångskurva med liten radie rätt afsevärdt förändrade
terrasseringsarbe-ten förorsakas af dessa kurvors användnmg.

Den 4 juli 1906 utfärdade järnvägsstyrelsen bestämmelser rörande
lutnings- och öfvergångskurvor, men redan vid byggandet af statsbanorna
Krylbo—Frövi, Boden—Moijärv, Gällivare—Riksgränsen och Göteborg—
Skee tillämpades emellertid här nämnda kurvor.

För att erhålla erforderligt expansionsrum vid rälsskarfvarna beredes vid
spårets utläggning medels s. k. expansionsbleck i skarfven öppningar, hvilka
äro olika stora med hänsyn till rälslängden och temperaturen vid det
tillfälle, då rälsutläggningen äger rum.

För bestämmandet af utvidgningsafstånd mellan rälens ändar vid
räls-skarf gäller numera följande tabell.

Temperatur, di rälerna utläggas eller deras lägeu regleras k öppning i mm mellan rfller med 1
7,815 ms långd 10 ms längd 1 12 ms längd
i från — 15° till och med — 6* 7 9 11
i r° * — o * » » + 5 5 7 9
;> 0 y y> » "f“ 4 5 7 ’
> + 16° * » >> + 30° 3 4 5
! + 31* och däröfver 2 3 4

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 13:10:32 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/sj50/2/0237.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free