- Project Runeberg -  Statens järnvägar 1856-1906. Historisk-teknisk-ekonomisk beskrifning / Del 2. Bana och byggnader /
204

(1906) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

För rälernas fastande vid sliprarna hafva vid statens järnvägar alltid
användts rälsspikar. I rak hana fastas rälerna med 2 spikar vid hvaije
sliper, men i kurvor, där den föreskrifna spårvidden lättare än i rakspår är
utsatt för rubbning, dubbelspikas den yttre rälssträngen. Några särskilda
bestämmelser för dubbelspikning äro icke utfärdade, inen i allmänhet
utfö-res sådan i alla kurvor med radie af 1,200 meter och därunder på hvaije
sliper i kurvans yttre rälssträng, och i kurvor med radie större än i,200
meter och till 1,800 meter på hvarannan sliper.

• Förutom dubbelspikning för spårviddens vidmakthållande i kurvor
användes äfven klotsning, som däijämte har till uppgift att hindra rälens
om-stjälpning. Rörande klotsning finnas icke heller några för alla statsbanorna
gällande föreskrifter utfärdade, men på ett af distrikten i Norrland hafva
till-lämpats följande bestämmelser:

i kurva med radie af 450 meter eller därunder klotsas å hvaije sliper i
yttre rälssträngen och å hvarannan sliper i inre rälssträngen,

i kurva med radie öfver 450 meter till och med 600 meter klotsas å
hvarannan sliper i yttre rälssträngen och å hvar tredje sliper i inre
rälssträngen,

i kurva med radie öfver 600 meter till och med 750 meter klotsas å
hvar tredje sliper i yttre rälssträngen samt å hvar fjärde sliper i inre
räls-strängen,

och i kurva med radie öfver 750 meter klotsas endast å uppkilade
ställen och då å hvar fjärde sliper i hvardera rälssträngen.

I rakspår klotsas endast å uppkilade ställen och då i samma omfattning
som i kurva med större radie än 750 meter.

I ej uppkiladt spår användes vanligen af ek tillverkad, 250 mm lång
klots, hvilken infalles 50 mm i ena kanten af den underliggande slipern,
så att klotsen erhåller omkring 30° lutning, och medels en 100 mms spik
fastes vid slipern.

1 uppkiladt spår begagnas minst 100 mm breda och 50 mm tjocka
klotsar, hvilkas längd är beroende af uppkilningens höjd. Dessa klotsar
tillverkas vanligen af furu eller gran. Det sätt, på hvilket sådana klotsar
fastas, beror på huru kilningen af spåret blifvit utförd.

SPÅRVÄXLAR OCH SPÅRKORSNINGAR.

Vid en järnvägs trafikerande erfordras att kunna förflytta järn vägsfordon
från och till de olika spår, som finnas å såväl stationerna som å banan
i öfrigt. De anordningar, som för detta ändamål användas, kallas
spdr-våxlar, våndskifvor och traverser. För dessa två sistnämnda anordningar
lämnas bcskrifning i sammanhang med redogörelsen för bangårdarna.
Spårväxlarna äro af flera slag med hänsyn till den kommunikation, som
erfordras mellan spåren.

Enkel spårväxel kallas sådan, som är konstruerad för endast en
ut-grening från ett spår till ett annat, och dubbel eller tredelig växel
benämnes sådan, som är anordnad för två utgreningar, en åt hvardera sidan

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 13:10:32 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/sj50/2/0238.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free