Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
45 kgs tvngd, hvilken kan flyttas inåt eller utåt å armen allt efter behof.
Häfarmen har i en viss konstruktion af växelstället vinkelrätt mot
densamma vid rotationspunkten två utgående armar, mot hvilka en särskild
arm, å hvilken växelklotet är iastadt, hvilar åt ena eller andra hållet allt
efter växelns ställning.
Vid de viktigare af bantåg befarna spårväxlarna äro växelställen
försedda med inrättningar, som gör det möjligt att på längre afstånd iakttaga,
huru växeln är ställd. Häfarmen är för detta ändamål medels en länk
satt i förbindelse med en vertikal stång, uppbärande en signalapparat,
hvilken, allteftersom häfarmen är lagd åt ena eller andra sidan, visar utefter
spåret olika signalbilder. Under dagen utgöras dessa signaler af olika
färgade skifvor och om natten af olika färgade sken.
Vid ett spårs ledande medels växel från ett annat spår måste två
räls-strängar, en i hvartdera af dessa spår, korsa hvarandra i en viss punkt. Den
anordning, som i denna punkt användes för järnvägsfordons ledande å det
A. —B
*5 kS
C -J>
rv/1 t vs S A V ■* ^ *
-4 n
w1
D
K1’
\fe7l u
B 1 1 1
’v V ^
74. Spårväxelkorsning af gjutstål.
ena eller andra af dessa spår, kallas spdrkorsning. Den vinkel, under
hvilken spåren skära hvarandra, är mycket olika. Korsningsförhållandet
varierar vid statens järnvägar från 1 : 7 till 1:12. Korsningar af typerna 1 : 9
och 1 : 10 äro emellertid de vanligast förekommande.
Spårkorsningarna voro vid de första järnvägarna af räler,
sammansvetsade i en passande vinkel, och förstärktes i vinkelspetsen med en vid pass
600 mm lång stålspets. Korsningsspetsen omslöts af andra räler, de s. k.
vingrälerna, hvilka hade en längd af omkring 3 meter. Till underlag för
korsningarna användes gröfre sliprar än å öppna banan, nämligen 300 mm
breda, å hvilka korsningen fastades med rälsspikar. I skarfvarna vid
korsningens ändar samt under korsningens spets anbringades mellan rälerna
respektive korsningen bottenplåtar till mellanlägg å sliprarna.
Förenämnda korsningar af sammansvetsade räler med stålspets
öfver-träffades emellertid i styrka af de efter år 1864 begagnade af gjutjärn
tillverkade korsningarna. Gjutna korsningar användas ännu ganska mycket i
hufvudspåret å banor med tung trafik, såsom Gällivarebanan, och i sido-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
