- Project Runeberg -  Statens järnvägar 1856-1906. Historisk-teknisk-ekonomisk beskrifning / Del 2. Bana och byggnader /
219

(1906) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

BROAR OCH VIADUKTER

id den tidpunkt, då anläggandet af järnvägar påbörjades
för statens räkning, hade brobyggnadskonsten icke
kommit till någon afsevärd utveckling i vårt land. Under
1840-talet uppfördes visserligen några broar af gjutjärn,
men i öfrigt hade endast broar af trä eller hvälfda af
sten och med i allmänhet helt ringa spännvidder
kommit till användning i städer och för landsvägars
framdragande. Då det däremot blef frågan om att framföra järnvägar öfver
vattendragen, måste oftast helt andra konstruktioner tillämpas.

Den tracé, som kräfves för en järnväg, är mycket annorlunda än för
andra vägar och till följd däraf har man i allmänhet icke så fria händer vid
valet af en järnvägs korsning med ett vattendrag som fallet är vid t. ex.
landsvägar. För en järnvägsanläggning måste därför ofta uppföras broar å
sadana ställen, där särdeles ogynnsamma terrängförhållanden förefinnas,
hvar-igenoni mången gång förorsakas svåra och dyrbara grundläggningsarbeten
samt nödvändiggöres användning af stora spännvidder och brobanans
förläggning på betydlig höjd öfver vattendraget. Härtill kommer att
järnvägsbroar hafva att uppbära en betydande belastning, hvilken merendels
fram-föres öfver dem med stor hastighet.

Helt andra fordringar måste därför ställas på järnvägsbroar än på andra
brobyggnader. En följd häraf har blifvit att det förut till brobyggnader använda
materialet icke alltid kunnat fylla de kraf, som ställts på järnvägarnas
broar.

För järnvägar äro visserligen hvälfda broar af sten särdeles lämpliga,
när grunden är af god beskaffenhet, men då kostnaden för stenbroar alltid
blir större än för broar af trä eller järn med samma spännvidder, särskildt
dä större sådana erfordras, kunde dylikt byggnadssätt endast i
undantagsfall komma att tillämpas. Träöfverbyggnader konimo visserligen i början
till användning vid statens järnvägar för broar och vägportar med helt ringa
spännvidder, men för längre spann skulle begagnandet af detta material
hafva medfört en del svårigheter. Äfven om tillräcklig bärighet kunnat
erhållas for ett större brospann med träöfverbyggnad, vidlådde detta
byggnadssätt alltid en olägenhet, hvilken blefve mera besvärande ju större
brospann man måste använda. Sådan broöfverhyggnad måste nämligen på
grund af dess ringa varaktighet ofta utbytas, hvilket arbete förorsakar
mycket besvär och är förenadt med stora kostnader. Det blef således
nödvändigt att för järnvägsbroar i regel använda annat material än det hittills för
andra broar brukliga. Helt naturligt öfvergick man då till järnet och
sedermera till stålet, hvilka båda material sedan i ofantligt stor utsträckning be-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 13:10:32 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/sj50/2/0253.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free