Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
byggnadssätt användts å sådana ställen, hvarest det icke varit förenadt med
alltför stora kostnader att anskaffa lämplig byggnadssten. En annan
förutsättning vid detta byggnadssätts tillämpning har varit, att grundläggningen
icke blifvit för dyrbar samt att — hvad broarna beträffar — vederbörligt
antal pelare, där sådana erfordrats, kunnat uppföras utan att alltför
mycket inkräkta på vattnets naturliga genomloppsarea. Men som alla de här
omnämnda förhållandena, hvilka samfaldt betinga föredragandet af stenbroar
framför andra konstruktioner, ej ofta träffas förenade, utgöra detta slags
broar det mindre antalet. A linjerna norr om Stockholm förekomma
däremot icke hvälfda broar, utan äro där använda öppna sådana med
öfver-bvggnad af järn. Med undantag af en bro öfver Säfveån vid Nolby å
bansträckan Alingsås—Lagmansholm, hvars spännvidd är 8,9 meter, förekomma
icke stenbroar med större spännvidd än 7,4 meter, ehuru flera af dem i sin
helhet hafva betydlig längd. De hvälfda stenbroarna å södra och västra
stambanorna äro, likasom en stor del af de öppna broarna å dessa banor,
uppmurade till den bredd, som erfordras för dubbel bana, eller till 7,4
meters bredd i balansplanets höjd, samt så mycket bredare vid basen, att
de åt vattendragets öfre och nedre lopp vettande murarna hafva ett
lutnings-anlag af en tiondedel till en tolftedel af höjden.
Brohvalfven äro formade efter cirkelhågar och bilda antingen fulla
tunn-hvalf eller segmenthvalf, hvars höjd är en tredjedel af spännvidden.
Slutstenens höjd är 0,5 till 0,6 meter, hvalfven äro påmurade till jämnhöjd med
ytterkant af brytningsfogen eller ock med hvalfkåpa, hvars öfre yta sluttar
omkring 20 grader mot horisonten, och rummet mellan påmurningen samt
balansplanet är fylldt med sten.
Vederlagen äro uppförda utan murbruk och till största delen af vanlig
sprängsten, utan annan bearbetning än den som erfordrats för
åstadkommande af förband mellan blocken i de olika skiften. Utom det att den med
hvalfvets axel parallella egentliga vederlagsmuren i och för sig har
tillräcklig tjocklek, stärkes vederlaget ytterligare genom de parallellt med banan
tillbakadragna flygelmurarna, hvilka hafva en utsträckning af halfannan gång
vederlagets höjd öfver den naturliga marken, så att den bakom liggande
bankfyllningens dosering kan åt bron till afrundas i form af en fjärdedels
kon med sin spets vid flygelmurens öfre hörn.
Bropelarnas tjocklek, som är bestämd efter ofvanpå hvilande belastning
och pelarnas höjd, utgör merendels icke under 1,8 till 2,4 meter. Pelarna
äro vid sina ändar förstärkta med tresidiga murprismor, uppförda till
omkring 0,6 meter öfver högsta vattenytan och tjänande till strömmens jämna
afledande åt ömse sidor och att mottaga stöten af framflytande isblock.
Si-domurarna å ifrågavarande broar äro öfverst täckta med 0,4 5 meter tjocka
och 7» till 125 millimeter framspringande stenplattor, hvilkas öfre plan ligga
i jämnhöjd med rälens öfver- eller underkant.
De flesta massiva stenbroarna hafva uppförts å västra stambanan, och
lämnas rörande några af dessa brobyggnader här nedan närmare uppgifter,
hämtade från den på statsverkets bekostnad år 1872 utgifna heskrifningen
öfver nämnda stambana.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
