- Project Runeberg -  Statens järnvägar 1856-1906. Historisk-teknisk-ekonomisk beskrifning / Del 2. Bana och byggnader /
238

(1906) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

ten i Hälsingborg, hvilken viadukt ligger i kurvor och stark lutning, har
äfven öfverbyggnad af plåtreglar, men spannen äro där af obetydlig längd.

De större brobelastningar, som numera läggas till grund för
brokonstruktioner, hafva medfört ökade dimensioner i materialet till plåtreglarna, ät
hvilka ock nu i allmänhet gifves större höjd i förhållande till spännvidden
än förut. Lifplåtens tjocklek understiger numera icke 9 mm men är
ofta betydligt större, särskildt för sådana broar som konstrueras för
rullande materiel med 20 tons axeltrvck. Samniannitningen mellan regels
flänsplåt och lifplåt sker nu merendels med grofva spantjärn och till
af-stvfning af lifplåt användas icke de förut brukliga T-järnen utan
vinkel-eller spantjärn. Skarfningen af plåtlifvet göres medels särskilda dubbla
skarfplåtar, anbringade en på hvardera sidan om plåtlifvet och med detta
förbundna genom två rader nitar å ömse sidor 0111 skarfstället. Mindre
plåtreglar fardignitas oftast i verkstaden, hvadan vid brostället endast
återstår att medels vindstag samt tvär- och långreglar, där sådana förekomma,
sammanfoga de två hufvudreglarna.

Plåtreglar hafva numera kommit ur bruk vid statens järnvägar för så
stora spann som förut och i stället användas fackverkskonstruktioner.

För en del äldre broöfverbyggnader hafva anväudts
gallerverkskonstruk-tioner, såsom vid de i Stockholm för tvenne spår uppförda broarna öfver
Norrström, Söderström och Riddarholmskanalen, broarna öfver Norsälfven,
Dalälfven, Ljusneälf vid Edänge och Landa samt bron öfver Ljungaälf vid
Erikslund. För broarna å sammanbindningsbanan i Stockholm äfvensom
för de två med gallerverksreglar försedda, 33,40 meter långa midtelspannen

Q

å bron öfver Norsälfven är regelhöjden omkring V12 af spännvidden. A
bron öfver Riddarholmskanalen blef emellertid år 1898 i samband med
öfriga förstärkningsarbeten gallerverket ersatt med plåtlif, det enklaste
sättet för åstadkommande af lämplig förstärkning. För brons öfver Dalälfven
midtelspann med 47,6 meters öppning, bron öfver Ljusneälf vid Landa med
tre kontinuerliga spann å 59,38 meter samt bron öfver Ljungan vid
Erikslund med ett spann af 53,4 meters vidd är reglarnas höjd däremot l/u å 1jl0
af spännvidden.

För de här sist nämnda gallerverkshroarna äro hufvudreglarnas såväl
topp- som bottenflänsar raka, men en annan säregen form å reglarna har
däremot tillämpats å den öfver Ljusneälf vid Edängefallet å linjen Stprvik
—Ange uppförda brobyggnaden. Å denna bro, som har ett midtelspann
med 47,6 meters längd samt två ändspann, hvartdera med 26,7 meters
öppning, äro hufvudreglarna i midtelspannet visserligen raka och hafva en
höjd af 4,16 meter, motsvarande ungefär 7u af spännvidden, men däremot
hafva ändspannen, som äro sammanbyggda med midtelspannet, endast öfver
pelarna nämnda höjd, enär de sedan afsmalna mot landfästena, där
regelhöjden uppgår till blott 1,19 meter. Denna ovanliga konstruktion valdes
hufvudsakligast med hänsyn därtill, att öfverbyggnaden skulle, på sätt längre
fram närmare angifves, hopnitas på land och därefter dragas öfver fallet
till sin plats å brostöden.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 13:10:32 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/sj50/2/0278.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free